թƒՉ€»rets revisionsrapport fթƒԹԳr թƒԹ(r 2012 visar att EU fortfarande inte har full kontroll թƒԹԳver de cirka 140 miljarder euro som թƒԹ(rligen slussas ut via EU:s institutioner. Om EU menar allvar med att komma till rթƒԹ)tta med frթƒԹ(gan om korruption bթƒԹԳr man uppmuntra en թƒԹԳppnare kultur, infթƒԹԳra meddelarskydd och skydda anstթƒԹ)llda mot repressalier vid sթƒԹ(vթƒԹ)l intern som extern whistleblowing.

I gթƒԹ(r, tisdagen den 5 november, publicerade Europeiska revisionsrթƒԹ)tten, ECA, թƒԹ(rets revisionsrapport fթƒԹԳr budgetթƒԹ(ret 2012. Resultatet visar att 4,8 procent av budgeten, det vill sթƒԹ)ga 6,7 miljarder euro (cirka 59 miljarder svenska kronor) utbetalades pթƒԹ( felaktiga grunder, och att felprocenten har թƒԹԳkat jթƒԹ)mfթƒԹԳrt med թƒԹ(ret innan.

թƒՉ€»rets rapport innebթƒԹ)r att ECA nu fթƒԹԳr 19:e թƒԹ(ret i rad har redovisat թ§Չ‚-ԹvթƒԹ)sentliga felթ§Չ‚-Թ i utbetalningarna frթƒԹ(n EU:s budget. Sverige har de tvթƒԹ( senaste թƒԹ(ren rթƒԹԳstat nej till ansvarsfrihet fթƒԹԳr EU-kommissionen.

Bakom begreppet felaktiga utbetalningar dթƒԹԳljer sig allt ifrթƒԹ(n rena misstag till fusk och korruption. NթƒԹ(gra uppgifter om vad som թƒԹ)r vad finns inte angivet i revisionsrapporten.

En viktig vթƒԹ)g fթƒԹԳr att komma till rթƒԹ)tta med sթƒԹ(vթƒԹ)l misstag som korruptionen թƒԹ)r visslarna, whistleblowers, alltsթƒԹ( anstթƒԹ)llda som slթƒԹ(r larm. Det թƒԹ)r tjթƒԹ)nstemթƒԹ)nnen som har insyn i hur pengarna hanteras och hur թƒԹ)renden skթƒԹԳts i den offentligt finansierade verksamheten. De kan vara tvungna, ja rent av skyldiga ur ett moraliskt perspektiv, att larma omvթƒԹ)rlden fթƒԹԳr att kunna agera som թ§Չ‚-Թdemokratins vթƒԹ)ktareթ§Չ‚-Թ och vakta demokratiska vթƒԹ)rden pթƒԹ( institutionerna.

Men enligt flera tjթƒԹ)nstemթƒԹ)n som vi har varit i kontakt med sթƒԹ( ryktas det nu om att visslarna i EU har tystnat. Enligt detta rykte ska visslarna ha tystnat i samband med 2004 թƒԹ(rs reform av EU:s tjթƒԹ)nstefթƒԹԳreskrifter. Detta թƒԹ)r mթƒԹ)rkligt, med tanke pթƒԹ( att det dթƒԹ( skapades nya regler i syfte att just թƒԹԳka skyddet fթƒԹԳr visslare.

Enligt tjթƒԹ)nstefթƒԹԳreskrifternas artiklar, 22a och b, ska en tjթƒԹ)nsteman som misstթƒԹ)nker bedrթƒԹ)geri eller korruption omedelbart meddela sin nթƒԹ)rmaste թƒԹԳverordnade eller generaldirektթƒԹԳren inom sin institution alternativt vթƒԹ)nda sig direkt till EU:s antibedrթƒԹ)gerienhet OLAF, det vill sթƒԹ)ga intern whistleblowing. Den larmande tjթƒԹ)nstemannen fթƒԹ(r, efter en viss tidsgrթƒԹ)ns, lov att gթƒԹ( vidare och lթƒԹ)mna samma information till nթƒԹ(gon av ordfթƒԹԳrandena i EU:s fem stora institutioner. Den tjթƒԹ)nsteman som har agerat pթƒԹ( det hթƒԹ)r sթƒԹ)ttet ska vara skyddad frթƒԹ(n repressalier och bestraffningar.

Mellan 2007 och 2011, alltsթƒԹ( efter att de nya reglerna fթƒԹԳr whistleblowing hade infթƒԹԳrts, har 31 fall av intern whistleblowing rapporterats till OLAF. 19 av dessa larm stթƒԹ)ngdes utan att nթƒԹ(gon utredning թƒԹԳppnades, nio stթƒԹ)ngdes efter utredning utan nթƒԹ(gon pթƒԹ(fթƒԹԳljd. Bara i tvթƒԹ( fall ledde det interna larmandet till nթƒԹ(gon konsekvens (disciplinթƒԹ)ra թƒԹ(tgթƒԹ)rder), och det sista fallet թƒԹ)r fortfarande under utredning. Inget av detta tycks dock ha kommit allmթƒԹ)nheten till kթƒԹ)nna.

EU:s tjթƒԹ)nstemթƒԹ)n som upptթƒԹ)cker en misstթƒԹ)nkt oegentlighet har en svթƒԹ(r balansgթƒԹ(ng att gթƒԹ(. TjթƒԹ)nstemթƒԹ)nnen har nթƒԹ)mligen yttrandefrihet inskrivet i sitt regelverk. Samtidigt har de en lojalitetsplikt gentemot sin institution och plikt att verka enbart fթƒԹԳr gemenskapernas bթƒԹ)sta. Det finns dock ingen skriven definition av vad vare sig lojalitetsplikten eller vad begreppet gemenskapernas bթƒԹ)sta faktiskt innebթƒԹ)r. En fingervisning om betydelsen i praktiken kom i mitten av september i թƒԹ(r. Europeiska rթƒԹ(dets ordfթƒԹԳrande Herman van Rompuy hթƒԹԳll ett tal till Europeiska revisionsrթƒԹ)tten, dթƒԹ)r han uppmanade rթƒԹ)tten att skriva mer թ§Չ‚-Թnyanseradeթ§Չ‚-Թ թƒԹ(rsrapporter om EU:s fթƒԹԳrsvunna pengar, eftersom թ§Չ‚-Թvi alla թƒԹ)r ansvariga fթƒԹԳr EU:s rykteթ§Չ‚-Թ och թ§Չ‚-Թvi vet att sթƒԹ(dana rubriker i medierna kan vara vilseledandeթ§Չ‚-Թ. Det innebթƒԹ)r att hթƒԹԳgt upp i hierarkin, allra hթƒԹԳgst upp, finns uppfattningen att man som tjթƒԹ)nsteman fթƒԹԳrvթƒԹ)ntas att hթƒԹ(lla tyst om obehagliga uppgifter om EU. En sթƒԹ(dan instթƒԹ)llning hos en av EU:s hթƒԹԳgste tjթƒԹ)nstemթƒԹ)n riskerar att fortplanta sig ned i organisationen och ytterligare fթƒԹԳrstթƒԹ)rka tystnadens kultur i EU.

TjթƒԹ)nstemթƒԹ)nnen i EU har dessutom en annan svթƒԹ(righet. Alla vet ju att EU:s tjթƒԹ)nstemթƒԹ)n har generթƒԹԳsa lթƒԹԳner och fina villkor. Det finns dock en baksida av detta guldmynt. Det թƒԹ)r kթƒԹ)nt att ju mer beroende en tjթƒԹ)nsteman թƒԹ)r av sin arbetsgivare, desto mindre benթƒԹ)gen blir han/hon att vissla. Och sթƒԹ(dan թƒԹ)r situationen fթƒԹԳr EU-tjթƒԹ)nstemթƒԹ)nnen. De թƒԹ)r fullstթƒԹ)ndigt ekonomiskt beroende av sin arbetsgivare. Den som anses ha upptrթƒԹ)tt illojalt riskerar att fթƒԹԳrlora allt.

Strax fթƒԹԳre jul 2012 skickade EU-kommissionen ut nya riktlinjer fթƒԹԳr whistleblowing till sin personal. Skrivelsen innehթƒԹ(ller egentligen inte nթƒԹ(gra nyheter sedan 2004 թƒԹ(rs fթƒԹԳrթƒԹ)ndringar, men pթƒԹ(minner personalen om deras skyldighet att larma, och betonar att detta ska gթƒԹԳras i fթƒԹԳrsta hand internt. Det betonas ocksթƒԹ( att med hթƒԹ)nsyn till reglerna om diskretion och lojalitet թƒԹ)r det en allra sista utvթƒԹ)g att vթƒԹ)nda sig till nթƒԹ(gon av de andra EU-institutionerna. De tjթƒԹ)nstemթƒԹ)n som larmar till utomstթƒԹ(ende, till exempel medierna, stթƒԹ(r utan skydd.

Det թƒԹ)r bra att EU-kommissionen har som ambition att skydda mթƒԹ)nniskor som larmar om oegentligheter inom EU:s administration. Men whistleblowingreglerna kan tolkas och fթƒԹ( som effekt att kontrollen թƒԹԳver den enskilda tjթƒԹ)nstemannen թƒԹԳkar. Det kan vara en anledning till att visslarna i EU har tystnat. Buskapet թƒԹ)r nթƒԹ)mligen tydligt. Det թƒԹ)r endast de visslare som larmar internt som skyddas.

թ§Չ‚-Թ§ Vi menar att EU-kommissionen behթƒԹԳver skapa ett bթƒԹ)ttre skydd թƒԹ)ven fթƒԹԳr de tjթƒԹ)nstemթƒԹ)n som larmar externt, թƒԹԳppet och i eget namn, utan att behթƒԹԳva vara rթƒԹ)dda fթƒԹԳr repressalier. Bara dթƒԹ( kommer tjթƒԹ)nstemթƒԹ)nnen kunna agera som demokratins vթƒԹ)ktare och omvթƒԹ)rlden fթƒԹ( en bթƒԹ)ttre insyn i EU:s hantering av vթƒԹ(ra gemensamma skattemedel.

թ§Չ‚-Թ§ Dessutom bթƒԹԳr den svenska regeringen ta initiativ till att EU ska infթƒԹԳra ett meddelarskydd fթƒԹԳr sina anstթƒԹ)llda. Sverige har i fթƒԹԳrhandlingar med andra lթƒԹ)nder stթƒԹ)ndigt fթƒԹ(tt fթƒԹԳrklara innebթƒԹԳrden av det svenska meddelarskyddet som gթƒԹ)ller fթƒԹԳr offentligt anstթƒԹ)llda som lթƒԹ)mnar uppgifter fթƒԹԳr publicering. Det թƒԹ)r dags att gթƒԹ( frթƒԹ(n att fթƒԹԳrklara och fթƒԹԳrsvara till att fթƒԹԳreslթƒԹ( att motsvarande regler infթƒԹԳrs inom EU:s institutioner.

Det ska vara en rթƒԹ)tt fթƒԹԳr alla att anonymt lթƒԹ)mna uppgifter till medierna och fթƒԹԳrbjudet fթƒԹԳr myndigheterna att efterforska vem som larmat och vidta repressalier mot den som anvթƒԹ)nt sin yttrandefrihet.