vթԹ)stliga mediala թԹԳron har Erdogan mest lթԹ(tit som en bakթԹ(tstrթԹ)vande konservativ kraft. I sjթԹ)lva verket har AKP drivit en ekonomisk politik som IMF bթԹ(de gillat och stթԹԳtt, skriver Johan Ehrenberg.
AKP:s fթԹԳrlust och det nya vթԹ)nsterpartiet HDP:s framgթԹ(ng i Turkiet թԹ)r svթԹ(rt att fթԹԳrstթԹ( om man inte samtidigt diskuterar vad det թԹ)r som har varit Erdogans egentliga maktbygge i Turkiet.
I svenska medier har framfթԹԳrallt den nya maktfullkomligheten berթԹ)ttats, men varifrթԹ(n har dթԹ( AKP och Erdogan haft sitt stթԹԳd?
թՉ»ren vid makten har inte bara handlat om propaganda och թԹԳkad maktkoncentration. VթԹ)stvթԹ)rldens passivitet infթԹԳr ett fթԹԳrtryck har framfթԹԳr allt berott pթԹ( att Turkiet genom Erdogan genomgթԹ(tt en av de senaste թԹ(rens mer extrema nyliberala fթԹԳrթԹ)ndringar.
Det klassiska Turkiet թԹ)r ersatt av ett gigantiskt bygge av skyskrapor och finansinstitut tillsammans med en lթԹ(nefinansierad konsumtion bland medelklassen. Turkiet har idag fler stora gallerior թԹ)n de flesta stater. Istanbul har 97 att jթԹ)mfթԹԳra med Londons 42 och Paris 15, enligt sajten Middle East Eye. Det enorma byggandet har stթԹ(tt fթԹԳr merparten av tillvթԹ)xten men թԹ)r ocksթԹ( importberoende dթԹ( den mesta energin թԹ)r importerad, liksom byggmaterialet.
Turkiet թԹ)r vթԹ)rldens 16:e ekonomi i storlek, men tittar man pթԹ( FN:s Human Development Index hamnar landet pթԹ( plats 90.
Snarare թԹ)n att utveckla ett vթԹ)lfթԹ)rdssystem har Erdogan skapat ett gթԹ(vosystem, dթԹ)r fattiga fթԹ(r թ§Չ-Թallmosorթ§Չ-Թ.
Det har gjort att inkomstklyftorna exploderat samtidigt som inhemsk produktion minskat och importen թԹԳkat.
Den andra sidan av AKP:s ekonomiska politik թԹ)r omfattande privatiseringar och utfթԹԳrsթԹ)ljning av tidigare gemensam egendom och mark till internationella kapitalgrupper.
Efter nedgթԹ(ngen թԹ(r 2012 har de senaste stora projekten handlat om mark fթԹԳr mer fossil energiproduktion (kol) och kթԹ)rnkraft.
Varje stor privatisering har skapat motstթԹ(nd (den lokala ekonomin har slagits sթԹԳnder). Sommaren 2013 var Gezi-rթԹԳrelsen, protester mot utfթԹԳrsթԹ)ljningar och maktfullkomlighet, en miljonrթԹԳrelse som krթԹ)vde stora polisinsatser fթԹԳr att slթԹ(s ned.
Den hթԹ)r typen av protestrթԹԳrelser har sթԹ)llan skildrats eller fթԹ(tt stթԹԳd frթԹ(n Europa. Erdogans maktsystem har kritiserats nթԹ)r det riktat sig mot oppositionella, men inte nթԹ)r det skyddat privata investeringar och avregleringar frթԹ(n miljoner mթԹ)nniskors missnթԹԳje.
Erdogan och AKP:s projekt infթԹԳr valet var att fթԹ( en sթԹ( stor majoritet att presidentens makt kunde fթԹԳrթԹ)ndras i riktning mot թԹԳkad central presidentmakt fթԹԳr att genomfթԹԳra en alltmer kritiserad nyliberal avregleringspolitik, motiverad med en nationalistisk och religiթԹԳs propaganda.
Nu stoppas det projektet թ§Չ-Չ թԹ(tminstone tillfթԹ)lligt թ§Չ-Չ av en opposition som fթԹԳr fթԹԳrsta gթԹ(ngen ocksթԹ( innehթԹ(ller ett parti sprunget frթԹ(n kurdernas kamp men ocksթԹ( med feministiska och vթԹ)nsterpolitiska program. HDP har lyckats fթԹ( rթԹԳster frթԹ(n allt fler grupper som drabbas av att den ekonomiska politiken i Turkiet har hamnat i en թԹ(tervթԹ)ndsgrթԹ)nd.
Politiskt har Erdogan i vթԹ)stliga mediala թԹԳron mest lթԹ(tit som en bakթԹ(tstrթԹ)vande konservativ kraft. I sjթԹ)lva verket har AKP drivit en ekonomisk politik som IMF bթԹ(de gillat och stթԹԳtt.
NթԹ)r vթԹ)ljarna till slut reagerar tas alla med թԹԳverraskning.
Det թԹ)r avslթԹԳjande i sig sjթԹ)lv.
Be the first to comment