թԹթԹԴթՉթԹբթԹԳ թԹ՛թԹԴթԹ)թԹԷթԹ❁թԹ…թԹ, թԹԷթԹ(թՉ-թԹ❁թԹ՛թՉ-թԹ❁թԹէթԹ❁թՉ-թԹ❁թԹ՜թԹԴթՉթԹ.թԹբթԹ❁թԹԲթԹ§ թԹԲթԹ(թՉ- թԹ՛թԹ❁թՉ-թԹ։թԹ❁թԹԳթՉթԹ, թԹէթԹԴթՉթՉ-թՉթԹԳ թԹ(թԹԳթՉ թԹԲթԹ❁թԹէթԹԴթՉթԹթԹ❁թԹԳթԹԴթՉթԹԲ
թԹԵթՉ-թԹԴթՉ թԹ(թԹզթԹԴթՉ- թՉ§թՉթԹ— թԹԲթԹ❁թԹԴթՉթԹԳթԹ,թԹԳթԹ թԹ❁թԹբթԹզ թԹ՜թԹբթԹ❁թԹԳթՉթԹ,թԹԳ թԹ՛թՉ-թԹ❁թԹ՝թԹ(թԹգթԹէ թԹէթԹ❁թԹ-թԹԴթՉ թԹ՜թԹ❁թԹԵթԹ❁թԹ՜թԹթԹԴթՉթԹ.թԹբթԹ❁թԹԲթԹ§:
թՉ-թԹԴթԹ)թԹԷթԹ❁թԹ…թԹ— թԹ❁թԹԶթԹ❁թԹեթԹ,թԹԳ թԹ❁թԹԳթԹ։թԹ❁թԹԲ թԹ՛թՉ-թԹ❁թԹէթԹ❁թՉ-թԹ❁թԹ՜թԹԷթԹ(թԹ- թԹ« թՉ թԹԴթՉ-թՉ-թԹԴթՉ-թԹ,թԹ»թԹԴթԹԳ թԹԵթԹ❁թՉ-թԹ§թԹ(թՉ-թԹ❁թԹ՜թԹ❁թԹԳթԹԴթՉթԹԲ 2005 -2 թԹ.թԹԷթԹ❁թԹ՜թԹ❁թԹԳթԹ,թԹԳ, թԹ,թՉ-թԹ❁թԹբթԹ՜թԹ❁թԹ՜թԹ❁թԹԳ թՉ»թՉ-թԹ(թՉ- թխթՉթԻթԹզթԹ❁թԹ-թԹ❁թԹբթԹԴթՉթԹԲթԹե թԹԲթԹ,թԹեթԹԴթԹթԹ❁թԹԶթԹԲթԹ❁թԹԳ թԹ—թԹԳթԹ.թԹ❁թԹթՉթԹԴթՉթԹԲթԹթԹԵթՉ-թԹԴթՉ թԹ(թԹզթԹԴթՉ-թԹ, թԹ)թԹ❁թԹզթԹ❁թԹ՟թԹԴթԹզթԹԴթՉթԹ.թԹբթԹ❁թԹԳթԹ❁ թՉ-թԹ)թԹբթԹԴթՉթԹԳթՉթԹԴթՉթԹԲ:
թԹ,թՉ թԹԴթԹբ թԹԳթԹ❁թԹ՛թԹ❁թԹԵթԹ(թԹէթԹ— թԹ(թՉ թԹԳթՉ-թԹ❁ թԹ՝թԹ❁թԹԶթԹ❁թԹԳթԹ։թԹԳթԹ(թՉ-թԹ—թԹե թԹ՛թԹ(թԹէթԹ❁թՉթՉ-թՉթՉ-թԹ❁թԹգթԹ❁թՉ-թԹ՝ թԹ՟թԹԴթՉ-թԹ❁թԹ։թՉ-թԹԴթԹԷ թԹ❁թԹբթԹզ թԹ՛թԹԴթԹ)թԹԷթԹ❁թԹ…թԹԴթՉթԹԲ թԹԵթՉ-թԹԴթՉ թԹ(թԹզթԹԴթՉ-թԹ— թԹ,թՉ-թԹ(թԹԳ թԹ՛թԹ❁թԹէթԹԴթՉթԹ՜ թԹԴթԹաթԹԴթԹԷ թԹԴթՉ թԹ՛թԹ❁թԹԲթԹ(թԹԲթԹԴթՉթԹԳթՉթԹԴթԹԷ, թԹգթԹԷթԹ(թԹ) թԹ՛թԹ❁թԹզթԹ❁թՉ-թԹ❁թԹ՜թԹԴթՉթԹ.թԹբթԹ❁թԹԳթԹ— թԹ❁թԹԲթԻթԹԴթԻ թԹԳթԹ(թՉ-թԹ՜թԹ❁թԹբթԹ❁թԹթԹԳթԹԴթՉթԹԲ թԹ« թՉ-թԹ❁թԹբթԹ❁թԹզթԹէթԹ❁թԹԳթԹԳ թԹԴթՉ թԹ՛թԹ❁թԹբ թԹ՝թԹԴթԹԱթԹԴթԹԷթԹԴթՉթՉ-թԹ)թԹ— թԹ՞թԹզթԹէթԹԷթԹ❁թԹ…թԹ❁թԹգթԹԳթԹդթԹբթԹ❁թԹԳ թԹԵթԹ❁թԹէթԹԴթՉթԹԲթԹԳթԹ(թՉ-թԹ,թԹ թԹԲթԹ,թԹԳթԹդթԹ(թՉ թԹԲթԹ(թՉ- թԹ՝թԹ❁թԹԲթԹ❁թԹԳթԹ❁թԹ՜թԹ, թԹԵթԹ❁թԹէթԹԲթԹԴթՉթԹ.թԹբթԹԴթՉթԹԳթԹԳթԹ(թՉ-թԹ—… թՉ թԹԴթԹբ թԹԳթԹ❁թԹ՛թԹ❁թԹԵթԹ(թԹէթԹ, թԹ(թՉ թԹեթՉ-թԹ՛թԹ(թԹԱթԹ(թԹԱթԹ, թԹ§թԹ,թԹ§թԹ-թԹ,թԹ❁թԹ՜թԹ❁թԹԳ թԹ՝թԹ❁թԹԲթԹ❁թԹԳթԹ❁թԹ՜թԹԳթԹ(թՉ-թԹ,թԹ թԹԲթԹ,թԹԳթԹդթԹ(թՉ թԹԳթԹ(թՉ-թԹ՜թԹ❁թԹբթԹ, թԹ§թԹ❁թՉ-թԹ) թՉ»թՉ-թԹ(թՉ-թԹ—… թԹ,թԹբթՉ-թԹ§թԹ՟թԹԴթԹզթԹԴթՉթԹԲթԹ(թԹԳթՉթՉ-թԹ❁թԹբթԹ❁թԹզթԹէթԹ❁թԹԳթԹ,թԹԲթԹ❁թԹզթԹ,թԹԳ, թԹ՟թԹԴթԹզթԹԴթՉթԹԲթԹ(թԹԳթՉ, թԹ)թԹ(թԹԶթԹ(թՉթԹզթԹ։թԹԴթԹբթԹԴթՉթԹ.թԹբթԹԴթՉթԹԳթԹԴթՉթԹԳթԹ(թԹթԹԴթԹԱթԹ❁թԹգթԹ՟թԹ❁թՉ-թԹ՛թԹ,թԹ❁թԹԲթԹ(թԹԳթԹ❁թԹ՛թԹ,թԹԳ թՉթԹ❁թԹԱթԹ❁թՉթԹ❁թԹ՜թՉ-թԹ.թԹԴթՉթԹ.թԹբթԹԴթՉթԹԳթԹԳթԹ(թՉ-թԹ,թԹ թԹԲթԹ(թԹ՜թԹ, թԹԲթԹ❁թԹզթԹ,թԹԳթԹե:
…
Denna artikel publicerades fթԹԳrst i Armenisk-Svensk tidskriften Nor Horizon 2005-2
till fթԹԳljd av professor թՉ»ke Dauns fթԹԳrelթԹ)sning under ett evenemang, nթԹ)mligen թ§Չ-ԹArmeniska dagar i Uppsalaթ§Չ-Թ.
Gubben Noak och hans թԹ)ttlingar
թՉ»ke Daun
Professor emeritus i etnologi, Stockholms universitet
Hur mթԹ(nga unga svenskar vet att det finns en kompositթԹԳr bakom թ§Չ-ԹGubben Noakթ§Չ-Թ? Att det թԹ)r Carl Michael Bellman! Nummer 35 i Fredmans sթԹ(nger. Bellman var 23 թԹ(r nթԹ)r han skrev den, 1766. Hur mթԹ(nga svenskar vet var Noaks ark strandade efter syndafloden? Att den strandade pթԹ( ett berg som hette Ararat, och att berget existerar i verkligheten, inte bara i den bibliska berթԹ)ttelsen. NթԹ)r jag kommit sթԹ( hթԹ)r lթԹ(ngt i min introduktion gissar ni sթԹ)kert Armenien.
Jag ville hitta nթԹ(gon introducerande fթԹԳrbindelse mellan Sverige och Armenien. Armenien թԹ)r ett land med en rik musiktradition. Det kan sթԹ)kert ocksթԹ( sթԹ)gas om Sverige, men nթԹ(gon direkt musikalisk fթԹԳrbindelse har jag inte hittat, annat թԹ)n just Gubben Noak թ§Չ-Չ en mer komisk fթԹԳrbindelse. Gubben Noak թԹ)r den enda melodi som de flesta svenskar kan spela pթԹ( piano. Gubben Noak var en թ§Չ-Թhedersmanթ§Չ-Թ, heter det i visan. Han թ§Չ-Թgick ur arken och planterade pթԹ( markenթ§Չ-Թ. Vad planterade han. Jo, vinstockar, de fթԹԳrsta vinstockarna efter syndafallet. Och planterandet skedde i det land som sթԹ( smթԹ(ningom skulle bli Armenien.
I fթԹԳrsta Mosebok stթԹ(r det sթԹ( hթԹ)r. թ§Չ-ԹOch i sjunde mթԹ(naden, pթԹ( sjuttonde dagen i mթԹ(naden, stannade arken pթԹ( Ararats berg.թ§Չ-Թ Enligt den bibliska berթԹ)ttelsen blev Noa och hans familj genom bygget av arken de enda թԹԳverlevande efter den syndaflod som Gud lթԹ)t komma թԹԳver jorden. Vad som dessutom sթԹ)gs թԹ)r att Noa sedermera drack av det vin som han planterade och blev redlթԹԳst berusad. Men han թԹԳverlevde, trots att han dթԹ( var mer թԹ)n sex hundra թԹ(r gammal. Att vin թԹ)r nyttigt att dricka dթԹ( och dթԹ( bevisas av att Noa blev 950 թԹ(r.
Berget dթԹ)r arken strandade hette alltsթԹ( Ararat och heter fortfarande sթԹ(. Det existerar i verkligheten, inte bara i Gamla Testamentet. Det թԹ)r թԹԳver 5 000 meter hթԹԳgt och belթԹ)get i det gamla Stor-Armenien, idag pթԹ( andra sidan grթԹ)nsen mot Turkiet. Noa begravdes i Khitj (fթԹԳrlթԹ(t uttalet) i sթԹԳdra Armenien, och Noa var eventuellt en historisk person թԹ)ven om han inte blev sթԹ( gammal. Turister som idag besթԹԳker museet i den armeniska domkyrkan Etchmiadzins kan se vad som pթԹ(stթԹ(s vara en bevarad trթԹ)bit frթԹ(n Noaks ark. En armenisk patriark, en biskop, besteg Ararat pթԹ( 300-talet och hittade rester av arken och tog med sig en bit som minne. Det finns en hel del mթԹ(nghundraթԹ(riga myter och berթԹ)ttelser om arken. Enligt en hellenistisk fթԹԳrfattare tog armenierna bitar av det tjթԹ)rade timret frթԹ(n arken och anvթԹ)nde det fթԹԳr att bota kroniska sjukdomar.
NթԹ)r vi talar om Armenien talar vi om en av vթԹ)rldens թԹ)ldsta, alltjթԹ)mt existerande civilisationer թ§Չ-Չ jag ska թԹ(terkomma till vad en civilisation թԹ)r fթԹԳr nթԹ(got. MթԹ(nga folk och sprթԹ(k har blandats i tidernas begynnelse, precis som idag. Men mթԹ(nga folk och sprթԹ(k har fթԹԳrsvunnit. Jag vill nu ocksթԹ( sթԹ)ga att allt vad jag berթԹ)ttar թԹ)r relativt nytt fթԹԳr mig. FթԹԳr 25 թԹ(r sedan visste jag praktiskt taget ingenting om Armenien թ§Չ-Չ dvs. lika litet som de flesta andra svenskar. Men pթԹ( den punkten var situationen en annan i bթԹԳrjan av 1900-talet. Vid ett stort protestmթԹԳte i Stockholm 1917 kallade dթԹ(varande socialdemokratiske statsministern Hjalmar Branting massakrerna pթԹ( armenierna fթԹԳr ett թ§Չ-Թorganiserat folkmord, vթԹ)rre թԹ)n vad vi nթԹ(gonsin sett maken till i Europaթ§Չ-Թ. Men sedan blev Armenien mer eller mindre osynligt bakom Sovjetunionens jթԹ)rnridթԹ(. թՉven armeniska idrottsmթԹ)n som tթԹ)vlade internationellt omtalades officiellt som ryssar.
Men i bթԹԳrjan av 1900-talet var alltsթԹ( situationen en annan. Amerikanske presidenten Herbert Hoover gjorde i sina memoarer 1951 en թԹ(terblick pթԹ(
fթԹԳrsta vթԹ)rldskriget. I avsnittet om vթԹ)rldskriget pթԹ(minde han om att Armenien pթԹ( den tiden var ett vթԹ)lbekant namn fթԹԳr varje amerikanskt skolbarn, թ§Չ-Թbara aningen mindre kթԹ)nt թԹ)n Englandթ§Չ-Թ, som han formulerade det. Denna stora uppmթԹ)rksamhet berodde helt och hթԹ(llet pթԹ( vad som kommit att omtalas som 1900-talets fթԹԳrsta folkmord, de ungturkiska nationalisternas stora projekt att utrota den egna armeniska befolkningen, en fթԹԳrelթԹԳpare till Tysklands fթԹԳrsթԹԳk att fթԹԳrinta judarna, som ju i Tyskland var en stor del av den egna befolkningen. I USA gav Armenien-frթԹ(gan upphov till en folkrթԹԳrelse som engagerade breda medborgargrupper. Speciellt intressant թԹ)r att denna folkrթԹԳrelse blev den fթԹԳrsta human rights-rթԹԳrelsen i amerikansk historia (Peter Balakian: The Burning Tigris, 2003). Ingen frթԹ(ga om mթԹ)nskliga rթԹ)ttigheter har sysselsatt FթԹԳrenta Staterna under sթԹ( lթԹ(ng tid, alltifrթԹ(n 1890-talet, dթԹ( de fթԹԳrsta massakrerna genomfթԹԳrdes och in pթԹ( 1920-talet. Jag skall թԹ(terkomma till det.
LթԹ(t mig nu berթԹ)tta mer om folket och om landet Armenien. Den som
reser till Armenien idag, fթԹԳrslagsvis med Austrian Airlines och byte i Wien, kommer dթԹ( att befinna sig i Mesopotamiens grթԹ)nstrakter, alltsթԹ( den region som rթԹ)knas som civilisationernas kթԹ)rnomrթԹ(de. DթԹ( talar vi om 8 000 թԹ(r f Kr. Vad betyder dթԹ( civilisation? Det betyder inte att de som bor dթԹ)r թԹ)r civiliserade, med detta ords talsprթԹ(kliga innebթԹԳrd. Civilisation betyder yrkesdifferentierat samhթԹ)lle, med ett annat ord stթԹ)der. StթԹ)der uppstod fթԹԳrsta gթԹ(ngen i Mesopotamien. Staden som mթԹ)nsklig konstruktion betyder att vissa grupper kan frigթԹԳras frթԹ(n sjթԹ)lvfթԹԳrsթԹԳrjning, alltsթԹ( nթԹԳdtvթԹ(nget att թԹ)gna all tid թԹ(t att skaffa fram mat fթԹԳr sin թԹԳverlevnad. Stadskultur betyder alltsթԹ( yrkesspecialisering, med andra ord prթԹ)ster, krigare, թԹ)mbetsmթԹ)n, kթԹԳpmթԹ)n, hantverkare, musiker, konstnթԹ)rer och intellektuella, dessutom en hթԹ)rskande klass: aristokrater, teokrater eller byrթԹ(krater. Det var framfթԹԳr allt genom uppfinnandet av bevattningskanaler som jordbruket kunde effektiviseras och som delar av befolkningen kunde թԹ)gna sig թԹ(t annat թԹ)n matproduktion. PթԹ( grund av denna process uppstod sթԹ( smթԹ(ningom skriftsprթԹ(ket, matematiken och naturvetenskaperna och ett allt mer kunskapsrikt och tekniskt utvecklat samhթԹ)lle. I Armenien utvecklades tidigt fysik och astronomi, och armeniska forskare tillhթԹԳr թԹ)n idag de ledande inom astronomi och atomfysik. Andelen hթԹԳgutbildade i Armenien թԹ)r en av de hթԹԳgsta i vթԹ)rlden. Det lթԹ(ter ju bra, men Armenien har som alla de թԹԳvriga fթԹԳre detta Sovjetrepublikerna drabbats hթԹ(rt av unionens upplթԹԳsning. Armenien var innan dess den mest industrialiserade delrepubliken. Idag թԹ)r Armenien ett land med mթԹ(nga fattiga, թԹ)ven om det inte mթԹ)rks mycket i Jerevan, huvudstaden, dթԹ)r allt finns att kթԹԳpa, թԹ)ven importerade lyxvaror.
Om vi gթԹ(r 8 000 թԹ(r tillbaka fanns det egentligen inga lթԹ)nder, inte med vթԹ(r tids innebթԹԳrd av ordet land. Det fanns snarare folk i olika omrթԹ(den. PթԹ( svenska och i mթԹ(nga andra sprթԹ(k թԹ)r grundbetydelsen av land motsatsen till hav, som i ordparet land och hav. NթԹ)r man gjort en resa med bթԹ(t gթԹ(r man iland. En annan betydelse av land թԹ)r uppodlad plats, pթԹ( samma sթԹ)tt som vi pթԹ( svenska sթԹ)ger potatisland. LթԹ)nder eller nationer i vթԹ(r bemթԹ)rkelse թԹ)r lթԹ(ngt senare fenomen. NթԹ)r det gթԹ)ller forntiden թԹ)r bթԹ)ttre att tala om folk eller folkgrupper, mթԹ)nniskor som genom att ha levt nթԹ)ra varandra utvecklat egna sprթԹ(k och samarbetsformer, riter och traditioner. Det gamla begreppet klan motsvarar en samhթԹ)llsform, en av de թԹ)ldsta, kanske 4-5 miljoner թԹ(r gammal. Det betyder en grupp om cirka 150 personer som kթԹ)nner varandra tillrթԹ)ckligt bra fթԹԳr att kunna be om en tjթԹ)nst. Det թԹ)r den antropologiska definitionen. PթԹ( mթԹ(nga hթԹ(ll i vթԹ)rlden idag թԹ)r klaner politiska maktgrupperingar. SթԹ(dana finns fortfarande i Armenien, liksom pթԹ( andra hթԹ(ll i vթԹ)rlden.
Politisk makt innehas av individer som historiskt haft olika benթԹ)mn ingar: klanledare, hթԹԳvdingar, kungar, furstar, grevar, tsarer. թՉven Armenien har haft kungar. Den stթԹԳrsta armeniska kungen var Tigran den Store (95- 66 f Kr). Under Tigrans tid var Armenien ett imperium lթԹ(ngt utթԹԳver det egna landets grթԹ)nser. Tigran tog sig sjթԹ)lv titeln թ§Չ-ԹKonungarnas konungթ§Չ-Թ. Men թԹ)ven senare, dթԹ( Armenien formellt styrdes av Persien pթԹ( 600-talet e Kr, var armenierna i praktiken i stort sett sjթԹ)lvstթԹ)ndiga, delvis beroende av landets svթԹ(rforcerade bergiga terrթԹ)ng. Turister med mindre intresse fթԹԳr palmlundar reser med fթԹԳrdel till Armenien som թԹ)r svindlande naturskթԹԳnt, sթԹ)rskilt om de uppskattar milsvida vyer.
Armenien idag, den sjթԹ)lvstթԹ)ndiga f d Sovjetrepubliken Armenien, թԹ)r en relativt liten del av det gamla Armenien, till storleken bara nթԹ(got stթԹԳrre թԹ)n Belgien. Det historiska Armenien omfattade dթԹ)remot թԹԳstra delen av nuvarande Turkiet, landskapet Azerbajdzjan i Iran, och vidare stora delar av de nuvarande republikerna Georgien och Azerbajdzjan. թՉven om Armenien idag existerar som en sjթԹ)lvstթԹ)ndig statsbildning, ett land i vթԹ(r tids bemթԹ)rkelse, sթԹ( թԹ)r det inte staten
som թԹ)r det mest intressanta, utan folkgruppen, armenierna, den kulturella existensformen, inte minst med tanke pթԹ( att flesta armenier bor utanfթԹԳr Armenien թ§Չ-Չ liksom de flesta judar som ju bor i andra delar av vթԹ)rlden, inte i Israel.
Administrativt, politiskt och ekonomiskt liknar Armenien andra stater i det fթԹԳre detta Sovjetunionen, vilket թԹ)r lթԹ)tt att inse. Men kulturellt թԹ)r Armenien annorlunda. Att det finns ett sprթԹ(k som heter armeniska թԹ)r inte allmթԹ)nt bekant bland svenskar. MթԹ(nga utgթԹ(r frթԹ(n att det i varje fall mթԹ(ste likna ryska. Men armeniska liknar inte heller nթԹ(got av de fyra grannlթԹ)ndernas sprթԹ(k, turkiska, persiska, georgiska och azeriska. Likheterna թԹ)r ungefթԹ)r lika smթԹ( som mellan svenska och grekiska.
Kulturellt annorlunda թԹ)r Armenien ocksթԹ( med sitt helt egna alfabet, konstruerat i bթԹԳrjan av 400-talet. Unik թԹ)r ocksթԹ( den Armeniska Apostoliska kyrkan, vթԹ)rldens թԹ)ldsta kristna statskyrka, etablerad i bթԹԳrjan av 300-talet. Den armeniska kyrkan kallas ocksթԹ( den gregorianska, efter թ§Չ-ԹArmeniens apostelթ§Չ-Թ, biskop Gregorius Illuminator, Grigor upplysaren. 301 har varit det etablerade թԹ(rtalet, men nyare forskning anger թԹ(r 315, det թԹ)r vad NE uppger. Det թԹ(ret omvթԹ)nde Grigor, kallad թ§Չ-ԹArmeniens apostelթ§Չ-Թ, den dթԹ(varande armeniske kungen Trat och hans familj till kristendomen som dթԹ)rmed blev landets officiella religion. թՉven med denna fթԹԳrskjutning framթԹ(t i tiden, till 315, bibehթԹ(ller Armenien stթԹ)llningen som vթԹ)rldens թԹ)ldsta statskyrka. Grigor var alltsթԹ( pթԹ( sթԹ)tt och vis en fթԹԳregթԹ(ngare, kan man sթԹ)ga, till Anskar, Nordens apostel, som grundade Sveriges fթԹԳrsta kristna fթԹԳrsamlingen թԹ(r 830..
Jag sade att det թԹ)r begreppet folk som bթԹԳr betonas, inte begreppet stat eller land. Det թԹ)r viktigt att tթԹ)nka pթԹ( nթԹ)r vi svenskar, med vթԹ(r mycket annorlunda
historia, vill fթԹԳrstթԹ( innebթԹԳrden av att det թԹ(r 1882 bodde 2 260 000 armenier i Ottomanska riket, de flesta i nuvarande Turkiets թԹԳstra del. Den armeniska befolkningen var ingen invandrad minoritet. De hade alltid bott i denna region, pթԹ( samma sթԹ)tt som den svenska befolkningen alltid bott i Sverige, eller dalfolket som alltid bott i Dalarna, eller som USA:s indianer som alltid bott i Amerika. Armenierna hade alltid bott i det som pթԹ( 1300-talet blev Ottomanska riket. Armenierna infթԹԳrlivades ofriviligt i Det Ottomanska riket pթԹ( samma sթԹ)tt som mթԹ(nga andra befolkningar och pթԹ( samma sթԹ)tt som olika folkgrupper infթԹԳrlivades med det Romerska riket. Den del som idag omtalas som թԹԳstra Turkiet omtalades alltsթԹ( tidigare som Armenien eller VթԹ)st-Armenien. Under en period ingick samma omrթԹ(de i Storarmenien, och under en annan period befann sig armenierna under persiskt styre. Armenierna var alltsթԹ( en ursprungsbefolkning i nuvarande թԹԳstra Turkiet. Folk թԹ)r en sak, politiskt styre թԹ)r en annan. Turkarna,
eller snarare osmanerna, av den osmanska folkstammen, var den politiskt styrande gruppen i det Ottomanska riket, den stormakt som bթԹԳrjade vթԹ)xa pթԹ( 1300-talet och som 1923 ersattes av republiken Turkiet. թՉven fթԹԳr turkarnas del
handlar det om ett folk i fթԹԳrsta hand, ett sprթԹ(k och en kultur, som ofta dessutom varierar inom sig, vilket ju թԹ)ven varit fallet i Sverige i թԹ)ldre tid. Det թԹ)r ganska stor skillnad mellan vթԹ)starmeniska och թԹԳstarmeniska. VթԹ)starmeniskan var armeniskan i Turkiet, թԹԳstarmeniska թԹ)r det som talas i republiken Armenien. թՉven i Sverige var ju de dialektala skillnaderna sթԹ( stora att mթԹ)nniskor frթԹ(n olika omrթԹ(den hade stora svթԹ(righeter att gթԹԳra sig fթԹԳrstթԹ(dda dթԹ( de trթԹ)ffades.
Efter fթԹԳrsta vթԹ)rldskriget fթԹԳll det Ottomanska imperiet samman och nya sjթԹ)lvstթԹ)ndiga stater uppstod. I slutթԹ)ndan uppstod republiken Turkiet, 1923. Det var under inflytande av nationalistiska strթԹԳmningar som turkarna gav sig pթԹ( landets egna invթԹ(nare, de kristna minoriteterna och alltsթԹ( inte bara armenierna utan ocksթԹ( grekerna, assyrierna och kaldթԹ.erna (numera den stթԹԳrsta kristna kyrkan i Irak). I boken LթԹ)ngtan till Ararat skriver teologen GթԹԳran Gunner med en drastisk formulering att turkarna egentligen inte sթԹ(g pթԹ( kristna som mթԹ)nskliga varelser. En konsekvens, skriver han, var att en armenier t.ex. vid en konflikt med en muslim alltid var dթԹԳmd pթԹ( fթԹԳrhand infթԹԳr den muslimska domstolen թ§Չ-Չ ett i historien ingalunda unikt fթԹԳrhթԹ(llande som vi kթԹ)nner igen frթԹ(n en del rթԹ)ttegթԹ(ngar i USA, dթԹ)r en svart թԹ(talad skall dթԹԳmas av en helvit domstol.
Men bakgrunden till folkmordet pթԹ( armenierna kan inte i fթԹԳrsta hand fթԹԳrklaras religiթԹԳst. I grannlandet Iran, som ocksթԹ( թԹ)r huvudsakligen muslimskt finns ingen sթԹ(dan antagonism mot den armeniska minoriteten. Den stora etniska minoriteten i Turkiet, kurderna, som likaledes fթԹԳrfթԹԳljts och undertryckts av turkarna, թԹ)r sjթԹ)lva muslimer. Det avgթԹԳrande թԹ)r den etniska sթԹ)rarten: kurderna թԹ)r inte turkar. HuvudfթԹԳrklaring թԹ)r alltsթԹ( nationalism. Nationalism թԹ)r till sin grundidթԹ. alltid exkluderande. Det թԹ)r i Turkiet straffbart att uttrycka sig kritiskt
mot staten och straffbart att kritisera lagstiftning och samhթԹ)llsfթԹԳrhթԹ(llanden, eftersom det enligt gթԹ)llande synsթԹ)tt թԹ)r en fթԹԳrolթԹ)mpning av den turkiska nationen.
Den fթԹԳrsta massakern mot armenier genomfթԹԳrdes 1895. DթԹ( dթԹԳdades
300 000. Det var 1915 som den stթԹԳrre delen av den armeniska befolkningen dթԹԳdades, enligt uppskattningar mellan en och en och en halv miljon. De som lyckades komma undan flydde till skilda delar av vթԹ)rlden, mթԹ(nga till Amerika och Frankrike, andra till Canada, Ryssland, Australien, Indien, թԹ(tskilliga till delar av MellanթԹԳstern, dթԹ)r armenier ingթԹ(tt i befolkningen i hundratals թԹ(r, bland annat till grannlandet Iran, dթԹ)r armenierna utgjort en minoritet sedan mer թԹ)n tvթԹ( tusen թԹ(r. Intressant nog թԹ)r i Iran tvթԹ( parlamentsplatser enligt konstitutionen reserverade fթԹԳr armenier. De flesta armenier i Sverige kommer frթԹ(n Iran.
KթԹ)nnedomen om Armeniens թԹ)ldsta historia bygger givetvis pթԹ( fragment, materiella spթԹ(r fթԹԳre skrivkonstens tid. MթԹ(lningar av rituella danser som թԹ)r 4 000 թ§Չ-Չ 5 000 թԹ(r gamla ger belթԹ)gg fթԹԳr en armenisk musikkultur. Skriftliga kթԹ)llor finns թԹ)nnu inte frթԹ(n tiden 1 000 թԹ(r f.Kr., men mթԹ(nga andra spթԹ(r, թԹ)ven sprթԹ(kliga. Upphovet till det armeniska sprթԹ(ket har tolkats som att trako-fygiska stammar flyttade in i թԹԳstra Anatolien (alltsթԹ( թԹԳstra Turkiet) och smթԹ)lte samman med den befolkning som bodde dթԹ)r. Trako-fygerna beskrivs av de klassiska fթԹԳrfattarna som hթԹԳgvթԹ)xta och blonda. Intressant nog kan man bland armenierna av och till se ovanligt hթԹԳgvթԹ)xta individer, թԹ)ven om det inte թԹ)r allmթԹ)nt.
Hursomhelst, tolkningarna av armeniernas fթԹԳrkristna historia թԹ)r osթԹ)kra. Vad vi ser թԹ)r dock att Armenien trթԹ)der in i historien, dvs. i de historiska kթԹ)llorna, under 800-talet f. Kr., dթԹ( kungariket Urartu skapade den fթԹԳrsta politiska enheten kring sjթԹԳarna GթԹԳlթԹԶ, Urmia och Sevan. Folkslaget armenier nթԹ)mns i persiska kilskrifter sedan slutet av 500-talet f.Kr.
Det finns en sթԹ)rskild aspekt vթԹ)rd att reflektera թԹԳver nթԹ)r det gթԹ)ller dessa nթԹ)rmare tre թԹ(rtusenden. Ser man pթԹ( de mթԹ)ngder av folk och sprթԹ(k som
fթԹԳrsvunnit under tidernas lopp թԹ)r det ett tankevթԹ)ckande faktum att armenierna, i
likhet med det judiska folket kunnat թԹԳverleva trots sitt ringa antal och trots sin historiska utsatthet fթԹԳr attacker och fթԹԳrfթԹԳljelser.
Vad som fթԹԳrenar bթԹ(da grupperna թԹ)r omgivningens fientlighet under vissa tider samt dessutom den kulturella sթԹ)regenheten. FթԹԳr judarna del թԹ)r, som var och en inser, den religiթԹԳsa historien hթԹԳgst speciell och dթԹ)rfթԹԳr starkt identitetsskapande. FթԹԳr armenierna թԹ)r det framfթԹԳr allt Armeniens status som vթԹ)rldens թԹ)ldsta kristna statskyrka. FթԹԳr judarna fթԹԳrstթԹ)rktes identiteten tusenfalt av nazisternas fթԹԳrintelselթԹ)ger, fթԹԳr armeniernas del motsvaras fթԹԳrintelsen av turkarnas folkmord, 1900-talets fթԹԳrsta folkmord. Ytterligare en parallell till den judiska historien թԹ)r armeniernas stթԹ)llning som en socialt framtrթԹ)dande grupp,
prթԹ)glad av duglighet i affթԹ)rsvթԹ)rlden, i hantverk (inklusive konst) och i intellektuella hթԹԳgstatusyrken i de lթԹ)nder dթԹ)r armenierna ingթԹ(r i befolkningen. En sթԹ(dan framtrթԹ)dande stթԹ)llning hade de թԹ)ven i det Ottomanska riket, թԹ)ven detta en nagel i թԹԳgat pթԹ( de turkiska nationalisterna. Paradoxalt nog var det en armenier som var utrikesminister i det Ottomanska rikets regering vid tiden fթԹԳr folkmordet.
Armeniska sprթԹ(ket hade och har fortfarande samma negativa laddning fթԹԳr de turkiska nationalisterna som kurdiska sprթԹ(ket. Men det har fթԹԳr armeniernas del ytterligare stթԹ)rkt sprթԹ(ket som identitetsskapande symbol, liksom mycket annat i den armeniska historien, t.ex. alfabetet, skapat i bթԹԳrjan av 400-talet och delvis
konstruerat fթԹԳr att befթԹ)sta kristendomen. Vad jag hթԹ)r nթԹ)mner թԹ)r en intressant tendens, som թԹ)ven gթԹ)ller i motsatt riktning. AlltsթԹ( tendensen till en svagare nationell identitet i lթԹ)nder som inte hotas utifrթԹ(n, och vars befolkning aldrig diskriminerats som minoritet. Sverige թԹ)r ett sթԹ(dant exempel. Det fթԹԳrklarar varfթԹԳr svensk historia som skolթԹ)mne kunnat nedmonteras under hela efterkrigstiden. Det fթԹԳrklarar varfթԹԳr Sverige saknar ett folkligt nationaldagsfirande. Sverige och Danmark թԹ)r kanske de enda lթԹ)nder i vթԹ)rlden dթԹ)r man utan vidare kan skթԹ)mta om nationalkթԹ)nslor.
Nu till nթԹ(got annat speciellt. JթԹ)mfթԹԳrelser mellan lթԹ)nder թԹ)r ofta illustrativa. I USA kթԹ)nns de svenska son-namnen igen som tecken pթԹ( det nationella ursprunget i Sverige. FթԹԳr armeniernas del թԹ)r det familjenamn som slutar pթԹ( թ§Չ-Թyanթ§Չ-Թ (eller թ§Չ-Թianթ§Չ-Թ). Och bland armenierna gթԹ)ller detta mթԹԳnster kanske nittionioprocentigt. Minasjan betyder t.ex person tillhթԹԳrig gruppen eller slթԹ)kten Minas. AlltsթԹ( MinasslթԹ)kten, Minasfamiljen. NթԹ(gra armenier i diasporan har klippt bort slutթԹ)ndelsen fթԹԳr att gթԹԳra namnet kortare och lթԹ)ttare att uttala, t.ex. den franske sթԹ(ngaren Charles Aznavour som tidigare hette Aznavourian. En annan tonsթԹ)ttare som dթԹ)remot behթԹ(llit sitt armeniska familjenamn թԹ)r Aram Chatjatourjan. Ni kթԹ)nner sթԹ)kert till ledmotivet i filmen Titanic, som թԹ)r hթԹ)mtat frթԹ(n Chatjatourjans mest kթԹ)nda balett Spartacus.
Jag nթԹ)mnde Armeniens tidiga anslutning till kristendomen. Det թԹ)r viktigt att sթԹ)ga just detta. Kyrkan fթԹԳr armenierna i hթԹԳg grad fթԹ(tt en sammanhթԹ(llande uppgift, bթԹ(de i diasporan och under 71 թԹ(r av Sovjetkommunistisk ateism. NթԹ(gon sթԹ(dan sammanhթԹ(llande institution har det svenska folket aldrig behթԹԳvt. Det թԹ)r ocksթԹ( i kyrkans regi den 24 april som minnet av folkmordet upprթԹ)tthթԹ(lls. VarfթԹԳr just dթԹ(? Jo, det var den 24 april 1915 som 600 inflytelserika armenier deporterades frթԹ(n Istanbul till tvթԹ( provinsstթԹ)der, dթԹ)r de flesta avrթԹ)ttades, det som
blev upptakten till turkarnas massakrer, bevittnat av utlթԹ)ndska diplomater och թԹ)ven beskrivet av den svenska missionթԹ)ren Alma Johansson, som befann sig pթԹ( plats.
I Sverige hթԹԳgtidlighթԹ(lls minnet i Stockholm eller i Uppsala, dթԹ)r de flesta
Armenier bor. Antalet armenier i Sverige թԹ)r fթԹԳrhթԹ(llandevis litet, cirka 4 000. De flesta har kommit under de senaste թԹ(rtiondena. Men sթԹ( tidigt som 1687 anlթԹ)nde tvթԹ( armeniska kթԹԳpmթԹ)n թ§Չ-Չ signifikativt nog affթԹ)rsmթԹ)n alltsթԹ( թ§Չ-Չ i sթԹ)llskap med en svensk թԹԳverstelթԹԳjtnant. De mottogs vթԹ)l av konung Karl XI. Under 1700-talet kom sթԹ( ytterligare tvթԹ( armenier. Den ena adlades och blev Sveriges minister i Konstantinopel; թԹ)ven den andre blev svensk diplomat թ§Չ-Չ en slags fթԹԳrelթԹԳpare till den nutida idթԹ.n att anvթԹ)nda invandrares kulturkompetens i internationellt arbete. Under 1800-talet kom en armenier resande sթԹ(som sթԹ)ndebud frթԹ(n en egyptisk pascha fթԹԳr att թԹԳverlթԹ)mna tvթԹ( hթԹ)star till Karl XV. Han blev hovstallmթԹ)stare och ordnade fester pթԹ( kungens uppdrag.
Den egentliga invandringen av armenier inleddes i bթԹԳrjan av 1950-talet med nթԹ(gra fթԹ(tal lթԹ)kare och ingenjթԹԳrer. De kom frթԹ(n Turkiet. թՉven nթԹ)sta grupp kom frթԹ(n Turkiet, 25 թԹ(r senare. DթԹ( kom ocksթԹ( nթԹ(gra frթԹ(n inbթԹԳrdeskrigets Libanon, dթԹ)r det sedan urminnes tider funnits en armenisk koloni. De flesta armenier som nu tillhթԹԳr Sveriges befolkning har invandrat frթԹ(n MellanթԹԳstern och թԹ)r i mթԹ(nga fall barn till personer som lyckades fly till andra lթԹ)nder i samband med folkmordet 1915. De armenier som idag bor i Sverige kommer som jag redan nթԹ)mnt huvudsakligen frթԹ(n Iran.
Den amerikanska uppmթԹ)rksamheten pթԹ( den armeniska frթԹ(gan under fթԹԳrsta vթԹ)rldskriget hade sin motsvarighet i den svenska nyhetsrapporteringen. Pressbevakningen fortsatte efter krigsslutet, eftersom massakerna fortsatte. Den 19 februari 1920 skrev Dagens Nyheter: Turkiska trupper och kurder har massakrerat 7 000 armenier i Kilikien. Tio dagar senare rapporterade Svenska Dagbladet att ytterligare 16 000 armenier dթԹԳdats av turkiska trupper i Kilikien. En del av Kilikien kallades en gթԹ(ng i tiden Lill-Armenien.
Det som allra senast givit aktualitet թԹ(t folkmordet թԹ)r fթԹԳrstթԹ(s Turkiets ansթԹԳkan om medlemskap i EU. Varje ansթԹԳkarland mթԹ(ste uppfylla kraven pթԹ( yttrandefrihet och թԹԳvriga mթԹ)nskliga rթԹ)ttigheter. EU:s medlemskriterier betyder att det mթԹ(ste stթԹ( varje individ fritt i ett EU-land att kritiskt yttra sig om landets politik, bթԹ(de nu och i fթԹԳrfluten tid. Men att yttra sig vanhedrande om landets historia թԹ)r idag straffbart i Turkiet. Turkiets internationellt mest kթԹ)nde fթԹԳrfattare Orhan Pamuk gav nyligen en intervju till en schweizisk tidning, och fթԹԳrklarade dթԹ)r att turkarna bar ansvaret fթԹԳr miljoner armeniers och kurders dթԹԳd. Nu har tvթԹ( թԹ(tal vթԹ)ckts mot denne fթԹԳrfattare fթԹԳr att ha fթԹԳrolթԹ)mpat den turkiska nationen. I staden Bilecik brթԹ)ndes hans bթԹԳcker med representanter vid bokbթԹ(let bթԹ(de frթԹ(n regeringspartiet och oppositionen.
Men den fթԹԳrnyade uppmթԹ)rksamheten pթԹ( folkmordet pթԹ( armenierna bթԹԳrjade redan fթԹԳr fem թԹ(r sedan vid den fթԹԳrsta internationella folkmordskonferensen i Stockholm. GթԹԳran Persson avslutade sitt tal med en historisk jթԹ)mfթԹԳrelse. FթԹԳrintelsen թԹ)r ingen unik hթԹ)ndelse, sade han. թ§Չ-ԹDe bittra minnen som jagat oss har mթԹ(nga namn, frթԹ(n Armenien till Kambodja, Rwanda och f d Jugoslavienթ§Չ-Թ.
Som en fթԹԳljd av uppmթԹ)rksamheten antog Sveriges Riksdag ett uttalande som innebar ett erkթԹ)nnande av folkmordet. թ§Չ-ԹErkթԹ)nnandeթ§Չ-Թ kan lթԹ(ta konstigt i svenska թԹԳron. BehթԹԳvdes det ett tyskt erkթԹ)nnande av Tyskarnas folkmord pթԹ( judarna? Ja, faktiskt. Och Tyskland erkթԹ)nde sin skuld, liksom senare Sydafrika erkթԹ)nt sitt ansvar fթԹԳr apartheid och USA erkթԹ)nt sin skuld till sin urbefolkning. Men Turkiet vթԹ)grar att erkթԹ)nna folkmordet pթԹ( armenierna, liksom Japan, efter vad som sթԹ)gs dessa dagar, talat alltfթԹԳr tyst om sina historiska massakrer pթԹ( hundratusentals kineser. Ett stort antal lթԹ)nder runt om i vթԹ)rlden har erkթԹ)nt folkmordet och 36 av USA:s 50 delstater har gjort det թ§Չ-Չ inte USA federalt, vilket jag strax skall թԹ(terkomma till.
Efter fթԹԳrsta vթԹ)rldskrigets slut, 1919, stթԹ)lldes ett antal turkiska թԹ)mbetsmթԹ)n
infթԹԳr krigsrթԹ)tt som medansvariga, men detta torde ha framtvingats av de allierades militթԹ)ra nթԹ)rvaro i Konstantinopel, och flertalet av ledarna fթԹԳr folkmordet satte sig i sթԹ)kerhet i Tyskland. Och samtidigt som den storpolitiska aktiviteten kring ArmenienfrթԹ(gan kulminerade1920 fortsatte turkarnas massakrer pթԹ( armenier. I USA lanserade president Wilson fթԹԳrslaget att gթԹԳra Armenien till ett amerikanskt mandatomrթԹ(de, men han fick inte senaten med sig. Nationernas FթԹԳrbund, alltsթԹ( fթԹԳre detta FN, erbjթԹԳds att թԹ(ta sig uppdraget men hթԹ)nvisade till otillrթԹ)ckliga militթԹ)ra och ekonomiska resurser. թՉven Sverige, Norge och Holland fick samma erbjudande, men avvisade av samma skթԹ)l. Den 28 maj 1918 utropades den fria republiken Armenien, men redan 1920 tթԹ(gade sovjettrupper in och fթԹԳrvandlades landet till en sovjetrepublik som det fթԹԳrblev թԹ)nda till Sovjetunionens sammanbrott 1991.
FթԹԳr armenierna har folkmordet fթԹԳrblivit ett trauma. Officiellt fթԹԳrnekar Turkiet att nթԹ(got folkmord skett. Den officiella versionen թԹ)r att mթԹ(nga armenier visserligen dթԹԳdats men inte mթԹ(nga, och att det skett i inbթԹԳrdes strider i vilka թԹ)ven mթԹ(nga turkar dթԹԳdats. I sjթԹ)lva verket slaktades alla kategorier, kvinnor, barn, թԹ(ldringar, utan թԹ(tskillnad. Turkiet avvisar dessutom ordet folkmord med hթԹ)nvisning till att den internationella definitionen fթԹԳrutsթԹ)tter en avsikt att helt eller delvis utrota ett annat folk, vilket Turkiet fթԹԳrnekar varit fallet.
Det existerar dessutom en internationell formalisering av begreppet genocide, som sթԹ)rskilt judiska kretsar tagit fasta pթԹ(. Enligt denna թԹ)r det endast folkmordet pթԹ( judarna och folkmord dթԹ)refter som skall omtalas folkmord, medan tidigare folkmord inte formellt skall rթԹ)knas som folkmord i straffrթԹ)ttslig mening. MթԹ(nga lթԹ)nder har ignorerat detta som en sakligt sett meningslթԹԳs spetsfundighet. 1987 antog Europaparlamentet dթԹ)rfթԹԳr en resolution om att de armenier som bodde i Turkiet 1915 blivit offer fթԹԳr ett folkmord genomfթԹԳrt av den ottomanska regeringen. Men Sveriges Riksdag som i mars 2 000 erkթԹ)nde folkmordet rev upp beslutet med hթԹ)nvisning att inget folkmord fթԹԳre nazisternas genocide skall
betecknas som folkmord, eftersom det inte թԹ)r folkmord i straffrթԹ)ttslig mening թ§Չ-Չ թԹ)ven om ingen uttryckte tvivel om att det sakligt sett varit frթԹ(ga om ett folkmord.
Det enda land som fթԹԳrnekat folkmordet թԹ)r Turkiet. InfթԹԳr EU:s nyligen inledda fթԹԳrhandlingar med Turkiet uttalade EU att en fթԹԳrutsթԹ)ttning fթԹԳr medlemskap թԹ)r Turkiets erkթԹ)nnande. Ytterligare ett krav թԹ)r att Turkiets blockad mot Armenien skall upphթԹԳra och att diplomatiska fթԹԳrbindelser upprթԹ)ttas. Armeniens fթԹԳrbindelser med vթԹ)stvթԹ)rlden gթԹ(r sedan fem թԹ(r tillbaka enbart genom Iran.
Den 26 oktober ordnade SթԹԳdertթԹԳrns HթԹԳgskola en internationell konferens. Bland de inbjudna fanns en turkisk historieprofessor, Taner Akcam, numera verksam vid University of Minnesota i USA. Han թԹ)r inte lթԹ)ngre vթԹ)lkommen i sitt hemland Turkiet, varifrթԹ(n han tvingats flytta pթԹ( grund av sin forskning om folkmordet. Han citerade telegram dag fթԹԳr dag som avsթԹ)nts till och frթԹ(n de ledande aktթԹԳrerna 1915 och som slutgiltigt tycks i stթԹԳrsta detalj bekrթԹ)fta den officiellt organiserade planmթԹ)ssigheten i dթԹԳdandet.
VթԹ)rldssamfundets instթԹ)llning թԹ)r intressant. Under fթԹԳrsta vթԹ)rldskriget och omedelbart efter var massakrerna allmթԹ)n kunskap. I maj 1915 anklagade Storbritannien, Frankrike och Ryssland den ungturkiska regeringen fթԹԳr brott mot mթԹ)nskligheten. 1919 թԹ(talade den ottomanska regeringen ett antal personer fթԹԳr massaker och plundringar, och genom ett internationellt fթԹԳrdrag den 10 augusti 1920 fթԹԳrband sig Turkiet att hթԹ)kta de ansvariga.
Men den politiska situationen թԹ)ndrade snabbt fթԹԳrutsթԹ)ttningarna. Under de fթԹԳljande 25-30 թԹ(ren թԹ)ndrades klimatet, som nu gav fթԹԳrutsթԹ)ttningar att fթԹԳrneka och glթԹԳmma vad som skett. 1923 undertecknade stormakterna ett fթԹԳrdrag i Lausanne som befriade Turkiet fթԹԳr ytterligare ansvar fթԹԳr konsekvenserna av det ottomanska rikets politik. Turkiet var ju ett nytt land sթԹ( att sթԹ)ga. Det Ottomanska riket hade gթԹ(tt i graven, och Turkiet introducerade vad som kommit att omtalas
som fթԹԳrnekandets politik, nթԹ)mligen att hindra officiell debatt och att fթԹԳrbjuda varje omnթԹ)mnande av denna del av historien. Samma politik har Turkiet anvթԹ)nt mot sin kurdiska minoritet. Den kurdiska frթԹ(gan fթԹ(r inte debatteras.
Den allmթԹ)nna stթԹ)mningen i Europa efter fթԹԳrsta vթԹ)rldskriget prթԹ)glades av en թԹԳnskan att lթԹ)mna alla grթԹ)sligheter bakom sig. USA valde en isolationistisk politik, men detta blev en omթԹԳjlig hթԹ(llning nթԹ)r vթԹ)rldssamfundet insթԹ(g vidden av den tyska judeutrotningen. FrթԹ(gan om folkmord blev alltsթԹ( aktuell pթԹ( nytt och dթԹ)rmed ocksթԹ( frթԹ(gan om vթԹ)rldssamfundets gemensamma ansvar. Genom 1948 թԹ(rs konvention om att fթԹԳrhindra och bestraffa folkmordsbrott fթԹԳrsթԹ(gs sprթԹ(ket med etiketten masslakt och ett helt nytt ord introducerades, genocide pթԹ( engelska, pթԹ( latin genocidium.
Nu insթԹ(g armenierna att de hade blivit offer fթԹԳr ett brott som tidigare saknat namn. Och det var nu som engagemanget fթԹԳr s.k. human rights թԹԳkade inom vթԹ)rldssamfundet. Det թԹ)r dթԹ)rfթԹԳr den armeniska frթԹ(gan kommit upp under de senaste 25 թԹ(ren. Armeniska grupper runt om i vթԹ)rlden har aktualiserat frթԹ(gan
om erkթԹ)nnande och ett stort antal parlament, dթԹ)ribland Frankrike, Ryssland, Canada, Belgien, Grekland, England, Italien, Argentina, Libanon, թԹ)ven Vatikanstaten samt 36 av USA:s delstater. Men med det militթԹ)ra samarbete som USA har med Turkiet har den amerikanska regeringen ansett att en officiell deklaration skulle vara alltfթԹԳr riskabel.
Om ni reser till Jerevan, Armeniens huvudstad med cirka en miljon invթԹ(nare, skall ni mթԹԳta en storstad med ett smթԹ(stadslikt lugn, bortsett frթԹ(n bilisterna som tycker om att kթԹԳra fort. Inget gatuvթԹ(ld, inget fylleri, prydliga pojkar och flickor hand i hand, inga tatueringar, eleganta affթԹ)rer, restauranger frթԹ(n olika lթԹ)nder, allting till lթԹ(ga priser med vթԹ(ra mթԹ(tt mթԹ)tt. En stad och ett land rikt pթԹ( konst och musik, lթԹ)rdomsanstalter och urgamla kyrkor. MթԹ(nga tilltalar varandra traditionellt med kթԹ)ra bror och kթԹ)ra syster, թԹ)ven om de inte թԹ)r bekanta թ§Չ-Չ som man i Sverige fթԹԳrr i tiden sade kթԹ)ra mor till gamla kvinnor och թԹ)ven faktiskt pթԹ(minnande om min egen barndom, dթԹ( man sade farbror och tant till frթԹ)mmande vuxna, och alltsթԹ( anvթԹ)nde slթԹ)ktskapstermer. Det թԹ)r den integrerade, homogena kulturens tilltalsformer թ§Չ-Չ bթԹ(de i Sverige och Armenien!
Trots allt fint man kan mթԹԳta som turist i Armenien flyttar unga vթԹ)lutbildade armenier utomlands, inte minst till Frankrike och USA, dթԹ)r det finns stora armeniska minoriteter. թՉven mթԹ(nga turkar flyttar som bekant utomlands, bland annat till Sverige. NթԹ)r jag fթԹԳr ett par թԹ(r sedan hթԹԳll en fթԹԳrelթԹ)sning i ABF-huset om det mթԹ(ngkulturella Sverige rթԹ(kade jag nթԹ)mna att min hustru var armeniska. EfterթԹ(t hejdades jag ute pթԹ( SveavթԹ)gen av en ung turk, lթԹ)rare i den svenska grundskolan. Han ville berթԹ)tta att han under sin egen skoltid i Turkiet blev
undervisad om orsaken till att det i vթԹ(r tid fanns sթԹ( fթԹ( armenier i Turkiet, armenierna som varit en sթԹ( relativt stor minoritet i landets tidigare historia. Armenierna hade flyttat frթԹ(n landet fթԹԳr att fթԹ( arbete. Det var den fթԹԳrklaring som de fick lթԹ)ra sig. Hans uppfattning nu, nթԹ)r han fթԹ(tt perspektiv pթԹ( sitt eget lands historia, var att varje land mթԹ(ste acceptera sitt fթԹԳrflutna, թԹ)rligt och utan att fթԹԳrskթԹԳna, utan att dթԹԳlja nթԹ(gonting. Det gjorde tyskarna efter Hitler-Tyskland, men թԹ)ven Sverige hade nog anledning till stթԹԳrre թԹԳppenhet, fթԹԳrmodade han. թՉppna dokumenten! Det sade professor Klas թՉ»mark hթԹ)romdagen i en TV-intervju och han syftade dթԹ( pթԹ( Sveriges moderna historia.
En turk som tvթԹ)rtom skulle vilja թԹ(tervթԹ)nda till Turkiet թԹ)r historikern Taner Akcam, nu bosatt i USA. Det թԹ)r hans drթԹԳm att թԹ(terigen verka i sitt hemland. Kanske skulle det kunna bli verklighet i samband med Turkiets intrթԹ)de som medlem i EU, dթԹ( Turkiet enligt EU:s krav erkթԹ)nt folkmordet. Inte alldeles omթԹԳjligt. EU-intrթԹ)det och erkթԹ)nnandet skulle ju kunna ske թԹ(r 2015, samma թԹ(r som armeniernas minneshթԹԳgtid fyller 100 թԹ(r.
Men թԹ)ven om historieprofessorn blir vթԹ)lkomnad hem lթԹ)r han nog fթԹ( vթԹ)nta ytterligare ett tag pթԹ( ett minnesmonument i Ankara, alltsթԹ( motsvarande
tyskarnas minnesmonument av fթԹԳrintelsen, det som skall invigas i Berlin den 8 maj 2006 թ§Չ-Չ eller sթԹ( թԹ)r det jag som թԹ)r alltfթԹԳr pessimistisk.
Be the first to comment