Vad թԹ)r det som թԹ)r sթԹ( svթԹ(rt fթԹԳr Stefan LթԹԳfven, men lթԹ)tt fթԹԳr Emmanuel Macron? VarfթԹԳr kan Frankrike inrթԹ)tta en nationell minnesdag fթԹԳr folkmordet 1915, men den svenska regeringen inte ens erkթԹ)nna att det har թԹ)gt rum?
Vid en middag med armeniska organisationer i Paris i tisdags berթԹ)ttade president Emmanuel Macron hթԹԳgtidligt att Frankrike infթԹԳr en nationell minnesdag fթԹԳr det armeniska folkmordet. Det handlar om den 24 april թ§Չ-Չ just det datum թԹ(r 1915 dթԹ( 235 framstթԹ(ende armenier i Konstantinopel, dagens Istanbul, fթԹԳrdes bort och dթԹԳdades. HթԹ)ndelsen anses vara startskottet fթԹԳr det folkmord som թԹ)gde rum i dթԹ(tidens osmanska rike.
I Frankrike bor den absolut stթԹԳrsta gruppen armenier inom EU թ§Չ-Չ statistiken թԹ)r inte tillfթԹԳrlitlig, men det kan rթԹԳra sig om en halv miljon. Det bidrar till att de tragiska hթԹ)ndelserna 1915 թԹ)r ett brթԹ)nnande թԹ)mne dթԹ)r. Redan 2001 erkթԹ)nde Frankrike folkmordet.
Men inte baraթԹ armenier mթԹԳrdades 1915, utan թԹ)ven mթԹ)nniskor frթԹ(n andra kristna folkgrupper: assyrier, syrianer, kaldթԹ.er och greker. Hur mթԹ(nga som fick plikta med sina liv թԹ)r osթԹ)kert, men enligtթԹ Forum fթԹԳr levande historiaթԹ handlar det om en miljon armenier och hundratusentals ur de andra folkgrupperna.
De flesta historiker թԹ)r eniga om att det som utspelade sig i Osmanska riket fթԹԳr drygt hundra թԹ(r sedan bթԹԳr betecknas som ett folkmord, men det fթԹԳrnekas av Turkiet.
Om det i Frankrike bor mթԹ(nga armenier sթԹ( finns det i Sverige i dag runt 120 000 թԹ)ttlingar till de assyrier, syrianer och kaldթԹ.er som mթԹԳrdades 1915. MթԹ(nga av dem invandrade pթԹ( 60- och 70-talen frթԹ(n Turkiet och Libanon, men en stor grupp har kommit de senaste թԹ(ren pթԹ( flykt frթԹ(n fթԹԳrtryck och IS-terror i Irak och Syrien.
De vթԹ)lkomnade att Sveriges riksdag pթԹ( initiativ av den dթԹ(varande rթԹԳd-grթԹԳna oppositionen fթԹԳr թԹ(tta թԹ(r sedan erkթԹ)nde folkmordet 1915. Men de blev bestթԹԳrta թԹԳver att S och MP, nթԹ)r de vթԹ)l kom i regeringsstթԹ)llning, inte genomdriver det som de rթԹԳstade igenom i opposition.
Statsminister Stefan LթԹԳfven lovade under valrթԹԳrelsen 2014 att sթԹ( skulle ske:
“Har vi fattat beslut i riksdagen sթԹ( ska vi naturligtvis fullfթԹԳlja det”, sa han i en intervjuթԹ med AssyriaթԹ TV. Men i valrթԹԳrelsen 2018 lթԹ)t det annorlunda. I vթԹ(ras sa hanթԹ fթԹԳljande till SVT:
“Jag har gjort det jag sa, jag tog det till en utredning, den rapporten visade att det hթԹ)r թԹ)r en oerhթԹԳrt komplex frթԹ(ga.”
FrթԹ(gan թԹ)r komplex թ§Չ-Չ men varfթԹԳr togs den թԹԳver huvud taget till riksdagen om det inte fanns en avsikt att genomdriva den i regeringsstթԹ)llning? Kan det vara sթԹ( att man ville ha assyriska, syrianska och kaldeiska rթԹԳster, men sedan slippa ta ansvaret fթԹԳr ett svթԹ(rt beslut, med allt vad det innebթԹ)r av fթԹԳrsթԹ)mrade relationer och affթԹ)rer med Turkiet?
LթԹԳfvens svikna lթԹԳfte gav utslag i det senaste valet: de rթԹԳd-grթԹԳna miste sin majoritet i SթԹԳdertթԹ)lje, en kommun med mթԹ(nga invթԹ(nare som tillhթԹԳr gruppen kristna med rթԹԳtter i MellanթԹԳstern.
De undrar medթԹ all sթԹ)kerhet varfթԹԳr det som թԹ)r mթԹԳjligt fթԹԳr en fransk regering skulle vara omթԹԳjligt fթԹԳr en svensk? VarfթԹԳr kan Emmanuel Macron, men inte Stefan LթԹԳfven?
SvD:s journalistiska vթԹ)rdegrund
Be the first to comment