թՉ❁թԹԷթԹ(թԹ)թԹ,թԹ❁թԹբթԹ, թԹ,թԹԳթԹէթԹ(թԹ։թՉ-թԹ❁թԹթԹ,թԹ❁թԹբթԹ, թԹԳթԹ❁թԹ՟թԹ❁թՉ-թԹ❁թՉ-, թԹ-թԹ,թԹ§թԹ(թՉ-թԹ❁թԹ- թԹԵթԹԴթԹԱթԹԴթԹԷթՉ-թԹ)թԹ❁թԹ՜թԹ❁թԹԳ թԹ՜թԹԴթՉթԹզթԹ❁թԹ՜թԹթԹԴթՉթԹ.թԹբթԹ❁թԹԳ թԹ❁թԹԳթԹ)թԹ❁թԹԲ թԹգթՉ-թԹ,թԹ՜ թխթՉթԹ-թԹ(թԹԳթԹ՛թԹ❁թԹ։թԹ— թԹթԹէթԹԴթԹ՜թԹ՛թԹԴթԹ-թԹԲթԹ, թԹզթԹ,թԹԳթԹ❁թԹ։թԹԴթԹ։թԹԴթՉթԹԲթԹ թՉ-թԹԴթԹ-թԹԴթՉթԹԴթԹզթԹէթԹ, թԹ»թԹԴթԹ՛թԹ(թՉ-թԹ, թԹ՛թԹ,թԹգթԹ❁թԹէթԹ❁թԹ՜թԹԲթԹ❁թԹԳ թԹ(թԹ-թԹԴթՉթԹբթԹ.թԹԴթՉթԹԲ թԹ՛թԹ,թԹգթԹ(թԹթՉ-թԹ(թԹ- թԹ« թՉ-թԹ,թԹէթԹ-թԹ(թՉ-թԹ, թԹ՟թԹԴթԹզթՉթԹ(թՉ-թԹԳ թԹԴթՉ թՉ»թԹ։թԹէթԹ❁թԹ։թԹԴթՉ-թԹ…թԹ(թԹ- թԹ« թԹ,թՉ-թԹ❁թԹբթԹԴթԹ թԹթԹ(թԹԱթԹ❁թԹզթԹԵթԹ❁թԹԳթԹԴթՉթԹ.թԹբթԹԴթՉթԹԳթԹե թԹ❁թՉ-թԹէթԹ❁թԹ՛թԹ❁թԹբթԹէթԹԴթՉթԹ.թԹբթԹԴթՉթԹԳթԹ—: թԹ՞թԹբթԹ) թԹԲթԹ❁թԹզթԹ,թԹԳ թԹ՛թԹ❁թԹԱթԹԴթՉ-թԹ)թԹԷթԹԴթՉթԹԲ թԹ« թՉ❁թԹԷթԹ(թԹ)թԹ,թԹ❁թԹբթԹ, թԹ՜թԹ❁թԹԶթԹ❁թԹԷթԹ❁թՉ-թԹԴթՉթԹ.թԹբթԹ❁թԹԳ թԹ՜թԹ❁թԹբթՉթԹԴթՉթԹԲ (http://www.regeringen.se/sb/d/14373/a/159977):
թՉ թԹ❁թԹ՟թԹ❁թՉ-թԹ❁թՉ-թԹ—, թԹԲթԹ❁թԹզթԹԳթԹ❁թԹԷթԹԴթՉ-թԹ❁թԹԵթԹ(թԹզ թԹ❁թԹզթԹ(թԹ- թԹ«. թԹ,թԹ՞թԹ)թԹԴթԹ-թՉ թՉ-թԹ,թԹէթԹ-թԹ(թՉ-թԹ,թԹԳ թԹԷթԹ(թՉ-թԹ❁թԹ։թՉ-թԹԴթՉթԹԲ թԹ(թԹԳ թԹ,թխթժԷթԹԷ թԹ« թԹ՛թԹ,թԹգթԹԴթՉթԹԲ թԹ՛թԹ❁թԹբթԹ(թՉ-թԹ,թԹԳթԹե թԹ❁թՉ-թԹէթԹ❁թԹ՛թԹ❁թԹբթԹէթԹԴթՉթԹ.թԹբթԹԴթՉթԹԳթԹ—: թՉ թԹ❁ թԹԳթԹ՜թԹ❁թԹէթԹ, թԹԴթՉթԹԳթԹ(թՉ- թՉ-թԹ❁թԹբթԹԴթԹ թԹթԹ(թԹԱթԹ❁թԹզթԹԵթԹ❁թԹԳթԹԴթՉթԹ.թԹբթԹԴթՉթԹԳթԹ—, թԹԴթՉ- թԹէթԹ(թԹԱթԹ, թԹ« թԹԴթՉթԹԳթԹ(թԹթԹ(թԹ- թԹ՞թԹԶթԹ❁թԹեթԹ,թԹԳ թԹ❁թԹգթԹ՟թԹ❁թՉ-թԹ՛թԹ❁թԹԲթԹ❁թՉ-թԹէթԹ, թԹէթԹ❁թՉ-թԹ,թԹԳթԹ(թՉ-թԹ,թԹԳ, թԹ(թՉ-թԹ§ թԹԲթԹԴթԹէ 1,5 թԹԲթԹ,թԹ-թԹ,թԹԴթԹԳ թԹ՛թԹ❁թԹբթԹ(թՉ-, թԹ❁թԹզթԹԴթՉ-թԹ,թԹԳթԹ(թՉ- թԹ(թՉ թԹ՟թԹ❁թԹ-թԹ)թԹ,թԹԳթԹ(թՉ- թԹ»թԹԴթԹ՛թԹԷթԹ(թԹթԹ,թԹԳ թԹ❁թԹբթԹ) թԹ(թՉ-թԹ՜թՉ-թԹԴթՉթԹԲ, թԹԴթՉ-թԹԳ թԹ❁թԹբթԹզթՉ»թՉ-թԹԷթԹ❁ թԹդթԹԴթՉթՉ-թՉթԹ,թԹ❁թԹԳ թԹ«: թխթԹդ թԹԴթՉ թԹդթԹԵթԹ(թԹէթՉ թԹ« թԹ❁թՉ-թԹէթԹ❁թԹզթԹ❁թԹԳթԹ, թԹ,թխթժԷթԹԷ թԹ« թԹ՛թԹ,թԹգթԹԴթՉթԹԲ թԹ՛թՉ-թԹ(թԹ❁թԹԳթԹ(թՉ-թԹ,թԹԳթԹե: թՉ թԹԷթԹ❁թԹ»թԹ❁թԹ։թԹԴթՉթԹբթԹԳթԹ—, թԹԴթՉ- թԹԲթԹ(թԹԳթՉ թԹ՜թԹ❁թՉ-թԹԴթԹԱ թԹ(թԹԳթՉ թԹ❁թԹԳթԹ(թԹ-թԹ թԹ՛թԹ❁թՉ-թԹ։թԹ(թԹ-թԹԴթՉ թՉ-թԹԴթԹ-թԹԴթՉթԹԴթԹզթԹէթԹ, թԹ»թԹԴթԹ՛թԹ(թՉ-թԹ, թԹ՛թԹ,թԹգթԹ❁թԹէթԹ❁թԹ՜թԹ—, թԹԲթԹգթԹէթԹ❁թԹԵթԹ(թԹզ թԹԵթԹ❁թԹ՛թԹ(թԹ- թԹ։թԹ,թԹէթԹ(թԹ-թԹ,թՉթԹ—, թԹ.թԹ( թԹ,թԹԳթԹդ թԹ« թԹ(թԹԱթԹ(թԹ-: թԹբթԹ.թԹ( թԹ՝թԹ՟թԹէթԹԴթԹԱթԹԳթԹ(թՉ-թԹ,թԹԳ թԹ.թԹԴթՉթԹբթԹ-թԹ❁թԹէթՉ-թԹԷթԹ, թԹ՛թԹ❁թԹԱթԹ.թԹ(թԹ- թԹԵթԹ❁թԹէթԹԲթԹԴթՉթԹ.թԹբթԹ❁թԹԳ թԹԵթԹ❁թԹբթՉթԹ❁թՉ-թԹ—, թԹ)թԹ❁ թԹ❁թԹԳթԹ)թԹ❁թԹԶթԹԳթԹ❁թԹ-թԹ, թԹԴթԹէթԹԳթԹ՞թԹ։թԹԴթՉթԹ.թԹբթԹԴթՉթԹԳ թԹ՜թԹ-թԹ,թԹԳթԹ, թԹ»թԹԴթԹ՛թԹ(թՉ-թԹ, թԹ՛թԹ,թԹգթԹ❁թԹէթԹ❁թԹ՜թԹ, թԹ❁թԹԶթԹեթԹ(թՉ: թԹբթՉ թԹԲթԹգթԹէթԹ❁թԹԵթԹ(թԹզ թԹ՜թԹ-թԹ,թԹԳթԹ, թԹԷթԹէթԹ❁թԹԳթԹ։թԹ—, թԹԴթՉ- թԹ)թԹ❁ թԹ՜թԹ❁թՉ-թԹԴթԹԱ թԹ« թԹ՜թՉ-թԹ՜թԹԳթԹԷթԹ(թԹ-թԹե:
NEWS.am
Swedenթ§Չ-Չ§s integration minister mentions Armenian Genocide in his speech
Swedenթ§Չ-Չ§s Integration Minister Erik Ullenhag mentioned the Armenian Genocide in his speech delivered at the synagogue on Holocaust Remembrance Day. The speech is posted on Swedenթ§Չ-Չ§s governmental website (http://www.regeringen.se/sb/d/14373/a/159977).
The Minister recalled the words which are said to be uttered by Adolf Hitelr թ§Չ-ժWho remembers the Armenians?թ§Չ-Թ
թ§Չ-ժHe was referring to the genocide that happened during the First World War, when around million Armenians and a half million Assyrians and Chaldeans were killed in the territory of present Turkey. We should never hear the words “Who remembers the Jews”. The least we can do to honor the Holocaust victims is to constantly preserve the knowledge of what happened. If the deniers are allowed to win the battle for history, it would be an offense to the victims. And the risk that something similar could happen again would increase,թ§Չ-Թ he said.
թժթԹԴթԹզթԹԴթԹթՉթՉ- թԹԴթԹզթՉթԹբթԹաթՉ-թԹ՛թՉ թԹԴթԹԴ թԹ—թԹԱթԹբթՉ թԹԴթԹԴ թԻթԹէթԹԷթԹԶթԹթԹզթԻթԹե թԹԷ թՉթԹբթԹզթԹԷթՉ թԹԴթԹԲթԹբ թԹ՛թՉ-թԹԶթԹթԹզ
թժթԹԴթԹզթԹԴթԹթՉթՉ- թԹԴթԹզթՉթԹբթԹաթՉ-թԹ՛թՉ թԹԴթԹԴ թԹ—թԹԱթԹբթՉ թԹԴթԹԴ, թՉ❁թԹեթԹբթԹզ թԹեթԹԴթԹ՞թԹբթՉ-թԹ՛թԹեթժթԹզթԹԷթԹդ թԹթԹ՛թՉ-թԹԷթԹԲթԹզթԹԷթԹդ թԹէթԹ՛թՉ-թՉթԹԴթԹԴ թԹ՟թՉ-թԹԴթԹԵ թԹ։թԹեթԹեթԹբթԹզթՉ»թԹ՛թԹա թԹԱ թԹթԹԱթԹԷթԹբթԹդ թԹէթԹԷթԹԶթԹԴթԹզթԹ՛թԹեթժթԹզթԹԷթԹդ թՉ-թԹբթՉ❁թԹԴ թԹԱ թԹ❁թՉթԹԷթԹԵթԹաթԹԷթԹեթժթԹԶթԹթԹԵթԹԷթԹդ թԹթԹԴթԹզթԹ՛թԹաթԹԷթԹաթԹբ թԹԱ թԹԲթԹբթԹզթժ թԹէթԹ՛թԹԶթԹթՉթԹԴ թԹԷ թԹ(թԹԷթԹեթԹԷթԹԵթԹԷթԹթՉթԹբ թԹէթՉ-թԹԴթԹԱթԹբթԹե թԹթԹեթԹԷթԹԱթԹ՛ թՉթԹԴթՉթԹեթԹբթՉ-թԹ՛ թԹԴ թԹԴթԹթԹէթԹԷթԹեթժթԹգթԹԷթԹԱթԹ՛թԹե թԹԱթՉդթՉ-թԹ՛թԹԳթԹբթԹզթԹԴթԹբթԹ թԹ,թՉթԹբթԹզթԹԷթՉ թԹԴթԹԲ թԹ՛թՉ-թԹԶթԹթԹզթԹե. թժԷթԹ՞ թԹթՉթԹԷթԹԶ թԹթԹԷթԹԷթԹ՞թՉ՛թԹ՛թԹբթՉթԹթԹ թԹզթԹ՛ թԹթԹ՛թԹդթՉթԹբ թԹէթՉ-թԹ՛թԹԱթԹԴթՉթԹբթԹեթժթԹթՉթԹԱթԹ՛ թԹ—թԹԱթԹբթՉ թԹԴթԹԴ (http://www.regeringen.se/sb/d/14373/a/159977).թԹ
թժթԹԴթԹզթԹԴթԹթՉթՉ-, թԹԱ թՉ❁թԹ՛թԹթՉթԹզթԹԷթԹթՉթԹԴ, թԹթԹԵթԹ՛թԹգթԹ՛թԹե: թԹ,թԹթԹԲթԹԷթԹեթժթՉթԻ թՉթԹԴթՉթԹեթԹբթՉ-թԻ թԹէթՉ-թԹԴթԹէթԹԴթԹթՉդթԹԱթԹ՛թժզթՉթԹթԹ թԹթԹեթԹԷթԹԱթԹ՛: թԹ,թժ❁թՉթԹԷ թԹէթԹԷթԹԶթԹզթԹԴթՉ թԹ՛թՉ-թԹԶթԹթԹզ?թԹե թժԷթԹզ թԹԴթԹԶթԹբթԹե թԹԱ թԹԱթԹԴթԹԲթԻ թՉթԹբթԹզթԹԷթՉ թԹԴթԹԲ թԹ՛թՉ-թԹԶթԹթԹզ, թԹԵթԹԷթՉթԹԷթՉ-թՉդթԹդ թԹէթՉ-թԹԷթԹԴթԹգթԹԷթխթԹբթԹե թԹԱթԹԷ թԹԱթՉ-թԹբթԹԶթԹ թժԴթԹբթՉ-թԹԱթԹԷթԹդ թԹԶթԹԴթՉ-թԹԷթԹԱթԹԷթԹդ թԹԱթԹԷթԹդթԹզթՉդ, թԹԵթԹԷթԹաթԹԲթԹ՛ թԹԷթԹԵթԹԷթԹեթԹԷ 1,5 թԹԶթԹեթԹզ. թԹ՛թՉ-թԹԶթԹթԹզ, թԹ՛թԹթԹթԹԴթՉ-թԹԴթԹդթՉ թԹբթԹԱ թԹԴ թՉ»թԹ՛թԹեթԹԲթԹբթԹբթԹԱ թԻթԹԶթԹբթՉ-թԹեթԹԴ թԹԱ թԹթՉթՉ-թԹ՛թԹզթԹբ, թԹԵթԹԷթՉթԹԷթՉ-թԹ՛թԹ թԹթԹբթԹաթԹԷթԹԲթԹզթԹ թԹթԹԱթԹեթԹթԹբթՉթԹթԹ թԹ§թԻթՉ-թՉ թԹԴթԹբթԹդ. թԹթԹԴթԹԵթՉթԹԷ թԹզթԹԴթԹԵթԹԷթԹաթԹԲթԹ՛ թԹզթԹբ թԹԲթԹԷթԹեթԹԳթԹբթԹզ թԹէթՉ-թԹԷթԹԴթԹգթԹզթԹբթԹթՉթԹԴ թԹթԹեթԹԷթԹԱթԹ՛: թԹ,թժ❁թՉթԹԷ թԹէթԹԷթԹԶթԹզթԹԴթՉ թԹբթԹԱթՉ-թԹբթԹբթԹԱ?թԹե թժթԹբթԹզթժթխթԹբթԹբ, թՉ❁թՉթԹԷ թԹԶթՉդ թԹԶթԹԷթԹԳթԹբթԹԶ թԹթԹԲթԹբթԹեթԹ՛թՉթժ, թՉ❁թՉթԹԷթԹ՞թՉդ թԹէթԹԷթՉ❁թՉթԹԴթՉթժ թԹէթԹ՛թԹԶթԹթՉթժ թԹԳթԹբթՉ-թՉթԹԱ թԹ(թԹԷթԹեթԹԷթԹԵթԹԷթԹթՉթԹ՛ թ§Չ-Չ թԹթՉթԹԷ թԹէթԹԷթԹթՉթԹԷթԹթԹզթԹզթԹԷ թԹթԹԷթՉ»թՉ-թԹ՛թԹզթԹթՉթժ թԹգթԹզթԹ՛թԹզթԹԴթԹբ թԹԷ թՉթԹԷթԹԶ, թՉ❁թՉթԹԷ թԹէթՉ-թԹԷթԹԴթԹգթԹԷթխթԹեթԹԷ. թՉ§թԹթԹեթԹԴ թԹԷթՉթՉ-թԹԴթՉ թԹ՛թՉթԹբթԹեթԹթԹԶ թԹ՞թԻթԹԲթԹբթՉ թԹէթԹԷթԹգթԹԱթԹԷթԹեթԹբթԹզթԹԷ թԹԱթՉդթԹԴթԹաթՉ-թԹ՛թՉթժ թԹ՞թԹԴթՉթԹԱթԻ թԹգթԹ՛ թԹԴթԹթՉթԹԷթՉ-թԹԴթժզ, թՉթԹԷ թԹթՉթԹԷ թԹ՞թԻթԹԲթԹբթՉ թԹզթԹբթԹԱթԹԷթԹԷթԹ՞թՉ-թԹ՛թԹգթԹԴթԹԶթՉդթԹԶ թԹէթԹԷթԹթԹթԹաթԹ՛թՉթԹբթԹեթժթԹթՉթԹԱթԹԷթԹԶ թԹզթԹ՛ թԹէթԹ՛թԹԶթԹթՉթժ թԹԷ թԹԳթԹբթՉ-թՉթԹԱթԹ՛թՉ». թխ թՉ-թԹԴթԹթԹԵ թՉթԹԷթԹաթԹԷ, թՉ❁թՉթԹԷ թԹզթԹբթՉ❁թՉթԹԷ թԹէթԹԷթԹԲթԹԷթԹ՞թԹզթԹԷթԹբ թԹԶթԹԷթԹԳթԹբթՉ թԹթԹզթԹԷթԹԱթԹ՛ թԹէթՉ-թԹԷթԹԴթԹգթԹԷթԹդթՉթԹԴ, թԹ՞թԻթԹԲթԹբթՉ թՉ-թԹ՛թԹթՉթԹԴթԹե.
թԹ
FթԹԳrintelsens minnesdag i Stockholms Stora Synagoga
թԹ
թՉverlevande,
Mr. Ambassador,թԹ
mina damer och herrar.
” … թՉnda hit har vi farit i plomberade vagnar; vi har sett vթԹ(ra kvinnor och vթԹ(ra barn gթԹ( mot intet; vi har gjorts till slavar och hundra gթԹ(nger marscherat fram och tillbaka, stumma och utmattade, slocknade i sjթԹ)len innan vi slթԹ)cks av den namnlթԹԳsa dթԹԳden.
Vi kommer inte att թԹ(tervթԹ)nda. HթԹ)rifrթԹ(n fթԹ(r inte nթԹ(gon slippa ut som med beviset etsat i huden skulle kunna delge vթԹ)rlden den onda nyheten om vad mթԹ)nniskor vթԹ(gat gթԹԳra med mթԹ)nniskor i Auschwitz.”
Orden թԹ)r Primo Levis i boken “թՉr detta en mթԹ)nniska?”. Primo Levi var en av de fթԹ( som թԹԳverlevde utrotningslթԹ)gret Auschwitz-Birkenau som befriades fթԹԳr 66 թԹ(r sedan.
Jag har aldrig lyckats fթԹԳrstթԹ( den ondska som lթԹ(g bakom det systematiska dթԹԳdandet av miljoner och թԹ(ter miljoner mթԹ)nniskor. FթԹԳrintelsen var en ideologiskt motiverad, industriellt genomfթԹԳrd utrotning av Europas judar. OcksթԹ( andra utpekade grupper mթԹԳrdades. Romer, personer med funktionshinder, homosexuella, demokrater och kommunister. Men թԹ)ven om jag aldrig kommer begripa den ondska som lթԹ(g bakom historiens vթԹ)rsta fթԹԳrbrytelse har jag en skyldighet att bidra till att det minne som hթԹ(ller pթԹ( att bli historia aldrig tillթԹ(ts glթԹԳmmas bort.
Jag kan inte fullt ut sթԹ)tta mig in i hur det kթԹ)nns att vara hatad bara fթԹԳr att man թԹ)r jude. Vad skulle jag svara om mina barn likt barnen till en rabbin i MalmթԹԳ stթԹ)llde frթԹ(gan: Pappa varfթԹԳr ropar mթԹ)nniskor pթԹ( gatan judejթԹ)vel efter Dig?
Och jag kan inte begripa det ofattbara lidande som drabbade judar under FթԹԳrintelsen. Men alla vi som թԹ)r demokrater mթԹ(ste vara medvetna om att FթԹԳrintelsen aldrig hade kunnat թԹ)ga rum utan tvթԹ( թԹ(rtusenden av utbredd antisemitism i Europa.
I dag hedrar vi FթԹԳrintelsens offer. MթԹ)nniskorna som drabbades av det ofattbara. Vi som pթԹ( allvar vill hedra deras minne har tvթԹ( huvuduppgifter.
FթԹԳr det fթԹԳrsta. Vi ska aldrig tillթԹ(ta att FթԹԳrintelsefթԹԳrnekarna lyckas. De som mթԹԳrdades i nazisternas dթԹԳdslթԹ)ger ska inte ocksթԹ( bli frթԹ(ntagna sin dթԹԳd.
FթԹԳr det andra. Vi har ett ansvar att stթԹ)ndigt bekթԹ)mpa antisemitismen. FթԹԳr det թԹ)r som min partikamrat Per Ahlmark har sagt. “Det bթԹԳrjar alltid med judarna, men det slutar aldrig med judarna. Det slutar alltid med demokratins fթԹԳrsvagning eller undergթԹ(ng.”
*****
Irans regering arrangerade hթԹ)romթԹ(ret en global konferens dթԹ)r ledande fթԹԳrintelsefթԹԳrnekare bjթԹԳds in. HթԹ)romveckan kunde vi lթԹ)sa om en svensk kommunpolitiker som spridit e-post dթԹ)r han ifrթԹ(gasatte FթԹԳrintelsen.
Antisemiter har ett stթԹ)ndigt intresse av att fթԹԳrvanska historien. Och i takt med att թԹԳverlevarna blir fթԹ)rre riskerar fթԹԳrnekarna att bli fler.
I dag talar GթԹԳran Persson i MalmթԹԳs synagoga. En av hans viktigaste insatser som statsminister var att han tog initiativet till Forum fթԹԳr levande historia. NթԹ)r det gթԹ)ller att stթԹ( upp mot fթԹԳrnekarna ska vi lթԹ)gga partipolitiska hթԹ)nsyn թԹ(t sidan och lթԹ(ta goda krafter fթԹԳrenas oavsett partifթԹ)rg.
Idag finns nթԹ(gra fթԹ( թԹԳverlevande kvar i livet. VթԹ(ra tankar gթԹ(r till Er. Ni gթԹԳr insatser fթԹԳr vթԹ(r tid nթԹ)r nya generationer genom Er fթԹԳrstթԹ(r FթԹԳrintelsen och Ni har fթԹԳrmթԹ(gan att hjթԹ)lpa oss att se mթԹ)nniskorna som fթԹԳll offer.
TyvթԹ)rr har թԹԳverlevarna och vi andra kunnat blicka ut թԹԳver en vթԹ)rld som թԹ)nnu inte har fթԹԳrstթԹ(tt. Som tillթԹ(tit nya folkmord och massakrer att ske. Minns RթԹԳda Khmerernas Kambodja pթԹ( 1970-talet, Saddam Husseins mթԹԳrdande av kurder pթԹ( 80-talet, folkmorden i Bosnien och Rwanda pթԹ( 90-talet och massakrerna i Darfur pթԹ( 2000-talet.
Adolf Hitler sթԹ)gs ha yttrat orden: “vem minns armenierna?” Han syftade pթԹ( det folkmord som թԹ)gde rum under det fթԹԳrsta vթԹ)rldskriget pթԹ( omkring en miljon armenier och en halv miljon assyrier/syrianer och kaldթԹ.er i dagens Turkiet.
Ingen ska nթԹ(gonsin kunna yttra orden “vem minns judarna”. Det minsta vi kan gթԹԳra fթԹԳr att hedra FթԹԳrintelsens offer թԹ)r att stթԹ)ndigt pթԹ(minna om och bevara kunskapen om vad som hթԹ)nde. Om fթԹԳrnekarna skulle tillթԹ(tas vinna striden om historien skulle det vara en ofattbar krթԹ)nkning av offren. Och risken fթԹԳr att nթԹ(got liknande skulle ske igen skulle թԹԳka.
Det har sagts att de som inte minns det fթԹԳrflutna թԹ)r dթԹԳmda att upprepa det. HistorieթԹ)mnet i skolan mթԹ(ste dթԹ)rfթԹԳr stթԹ)rkas. VթԹ(ra barn och barnbarn ska ha kunskap om vad som skedde i Belzec, Treblinka och Auschwitz.
Vi har alla ett ansvar att minnas.
******
Vad թԹ)r det som hթԹ)nder i dagens Europa?
I allt fler lթԹ)nder ser vi framgթԹ(ngar fթԹԳr partier som pekar ut judar, romer och muslimer som samhթԹ)llsproblem. I Ungern ordnar det stora oppositionspartiet, Jobbik, uniformerade marscher utformade fթԹԳr att pթԹ(minna om Pilkorsarna, nazivթԹ)nliga trupper under andra vթԹ)rldskriget. թՉven i andra europeiska lթԹ)nder vթԹ)xer hթԹԳgerextrema partier.
Och vi ska inte lura oss att tro att vi թԹ)r fթԹԳrskonade mot antisemitismens gift i Sverige.
En undersթԹԳkning av Forum fթԹԳr levande historia frթԹ(n i hթԹԳstas pekar pթԹ( att svenska ungdomars instթԹ)llning mot judar har blivit mer negativ. 18 procent av de tillfrթԹ(gade gymnasieeleverna hade en negativ instթԹ)llning till judar. Och enligt BrottsfթԹԳrebyggande rթԹ(det anmթԹ)ldes 250 antisemitiska hatbrott under 2009.
En fredag i oktober fթԹԳrra թԹ(ret omringades kursgթԹ(rden av tonթԹ(ringar som ropade “Heil Hitler” och slog pթԹ( fթԹԳnsterrutor och soptunnor. RթԹ)dslan var stor bland de judiska barn som var pթԹ( lթԹ)ger i HթԹԳllviken. NթԹ)r polisen kom hade gթԹ)nget stuckit. Under lթԹԳrdagskvթԹ)llen kom fler tonթԹ(ringar. Runt tjugo ungdomar kastade թԹ)gg, trampade ner kursgթԹ(rdens staket och skrek.
“JudejթԹ)vlar fթԹԳrstթԹԳr HթԹԳllviken” “Ni ska gasas”
NթԹ(gra av de trakasserande tonթԹ(ringarnas fթԹԳrթԹ)ldrar talade om “pojkstreck”. HթԹԳllviken ligger i det Vellinge dթԹ)r dirigenten Ilya Stupel under tre թԹ(r trakasserades av nazister. Han lթԹ)mnade kommunen efter att han hade sparkats medvetslթԹԳs av nazisterna. Borde inte Vellinges tonթԹ(rsfթԹԳrթԹ)ldrar ha lթԹ)rt sig att inte tala om pojkstreck?
FթԹԳr tvթԹ( թԹ(r sedan hթԹԳlls en fredlig demonstration i MalmթԹԳ fթԹԳr Israels rթԹ)tt att existera. Det թԹ)r sorgligt att en sթԹ(dan manifestation թԹԳver huvud taget behթԹԳvs. Men den motdemonstration som mթԹԳtte upp var թԹ)nnu sorgligare. Hebreiska fredssթԹ(nger թԹԳverrթԹԳstades av slagord. Demonstrationen fick avbrytas fթԹԳr att motdemonstranter kastade թԹ)gg och flaskor, fթԹԳrstթԹԳrde hթԹԳgtalarutrustningen och skթԹԳt fyrverkeripjթԹ)ser mot talare och publik.
I MalmթԹԳ թԹ)r antisemitismen mer utbredd թԹ)n i թԹԳvriga Sverige. Rabbinen och MalmթԹԳbon Shneur Kesselman berթԹ)ttade nyligen att han under sex թԹ(r drabbats av minst ett 70-tal antisemitiska incidenter. Folk spottar efter honom nթԹ)r han gթԹ(r pթԹ( MalmթԹԳs gator. Polisens hatbrottsamordnare fթԹԳrklarar det faktum att Kesselman drabbas av sթԹ( mycket hat med att “Han Syns. Man ser sթԹ( tydligt att han թԹ)r jude”
Ett gթԹ)ng skolpojkar i Tomelilla trakasserade, fթԹԳrfթԹԳljde och kastade sten pթԹ( en somalisk kvinna som hթԹ)mtade pթԹ( dagis. Polisen la ned brottsutredningen utan att hթԹԳra nթԹ(gra vittnen. NթԹ)r en romsk kvinna fթԹԳljs steg fթԹԳr steg av en ordningsvakt nթԹ)r hon handlar drabbas hon av fթԹԳrdomarna. Rasismen finns i Sverige, och vi mթԹ(ste visa att vi stթԹ(r upp mot den.
Vi ska fortsթԹ)tta prioritera kampen mot hatbrott. Polisens kunskap har թԹԳkat under senare թԹ(r. Men det թԹ)r fortfarande alldeles fթԹԳr fթԹ( av de anmթԹ)lda brotten som leder till att en fթԹԳrթԹԳvare slutligen dթԹԳms. RթԹ)ttssamhթԹ)llet mթԹ(ste fungera bթԹ)ttre – samhթԹ)llet ska klara att markera mot och lagfթԹԳra hatbrotten – den som drabbas av hatet mթԹ(ste fթԹ( upprթԹ)ttelse.
Jag kommer inom kort att bjuda in fթԹԳretrթԹ)dare fթԹԳr Sveriges judar till ett mթԹԳte om antisemitism och frթԹ)mlingsfientlighet. Jag fթԹԳrde nyligen liknande samtal med muslimer i Sverige. Dessa mթԹԳten ger en grund fթԹԳr ett stթԹԳrre arbete mot rasism och intolerans det kommande թԹ(ret.
De muslimska fթԹԳretrթԹ)darna tog vid vթԹ(rt mթԹԳte upp vikten av dialog mellan trossamfund, och i det hթԹ)r fallet sթԹ)rskilt mellan muslimska och judiska fթԹԳretrթԹ)dare. Jag vet att sթԹ(dana mթԹԳten sker runt om i Sverige och de թԹ)r viktiga.
FrթԹ(n regeringens sida kommer vi fթԹԳrdjupa arbetet mot frթԹ)mlingsfientlighet och kampen mot det ideologiserade hat som manifesteras i antisemitism och islamofobi.
Men det rթԹ)cker inte bara med politiska թԹ(tgթԹ)rder. Vi har ett gemensamt ansvar som mթԹ)nniskor att sթԹ)ga ifrթԹ(n.
*****
Den viktigaste lթԹ)rdomen frթԹ(n 1900-talet թԹ)r att: demokratier krigar inte mot varandra. Ju fler stater som blir demokratiska, desto mindre risk fթԹԳr krig, dթԹ)rmed minskar ocksթԹ( risken fթԹԳr massakrer och folkmord.
Det finns ett effektivt vapen mot krig och folkmord. Det stavas demokrati.
Sverige har ett ansvar att stթԹ)ndigt stթԹԳdja demokratiska krafter. NթԹ)r kvinnor stenas i Mullahregimens Iran och demokratiaktivisterna torteras i regimens fթԹ)ngelsehթԹ(lor, dթԹ( mթԹ(ste omvթԹ)rlden sթԹ)ga ifrթԹ(n.
LթԹ(t oss vara mycket tydliga. Det bթԹ)sta som kan ske fթԹԳr att sթԹ)kra freden i vթԹ)rlden թԹ)r att Iran och andra diktaturer demokratiseras. Det iranska folket har rթԹ)tt att slippa Mullahregimens fթԹԳrtryck och Irans grannar har rթԹ)tt att slippa leva under hotet om utplթԹ(ning. Vi sթԹ(g i den grթԹԳna rթԹԳrelsen i Iran ett rop pթԹ( frihet och vi ser i dagarna i Tunisien hur mթԹ)nniskor krթԹ)ver att sjթԹ)lva fթԹ( vթԹ)lja sina ledare. Demokratiaktivisterna och frihetslթԹ)ngtarna i dessa lթԹ)nder ska veta att de har vթԹ(rt stթԹԳd.
Det finns ocksթԹ( effektiva vapen mot antisemitism, islamofobi och frթԹ)mlingsfientlighet. De stavas mթԹ)nskliga rթԹ)ttigheter, kunskap och tolerans. FթԹԳrutsթԹ)ttningen fթԹԳr att vi ska bevara թԹԳppenhet och tolerans թԹ)r att de goda mթԹ)nniskorna sթԹ)ger ifrթԹ(n och sթԹ)ger stopp. Det farligaste som kan hթԹ)nda ett samhթԹ)lle թԹ)r nթԹ)r de goda mթԹ)nniskorna tittar bort och bagatelliserar krթԹ)nkningar av andra mթԹ)nniskor. Och i arbetet fթԹԳr en vթԹ)rld utan fթԹԳrtryck ska vi hթԹ(lla fթԹԳrtryckarna ansvariga fթԹԳr brott mot mթԹ)nskliga rթԹ)ttigheter.
******
NթԹ(got թԹ(r efter att rabbinen Kesselman slutade sin SFI-undervisning i MalmթԹԳ ropade nթԹ(gon hans namn pթԹ( ett թՉresundstթԹ(g. Han sթԹ(g en grupp arabiska mթԹ)n och hans fթԹԳrsvarsmekanismer satte in – men det var bara en palestinsk sfi-kompis som ville hթԹ)lsa. De bթԹ(da mթԹ)nnen log mot varandra. SթԹ( kan det ocksթԹ( vara sթԹ)ger den av antisemitismen drabbade Kesselman till Sydsvenska Dagbladet. Jag թԹԳnskar att det alltid vore sթԹ(, fortsթԹ)tter han.
I Talmud stթԹ(r det att den som rթԹ)ddar en mթԹ)nniska, den rթԹ)ddar en hel vթԹ)rld. Jag tycker det թԹ)r sթԹ( vi ska se pթԹ( vթԹ(r uppgift som solidariska mթԹ)nniskor. Vi ska stթԹ)lla upp fթԹԳr varandra och hjթԹ)lpa den som թԹ)r i nթԹԳd. թՉven om det bara թԹ)r en mթԹ)nniska som vi kan hjթԹ)lpa, sթԹ( թԹ)r det ett steg framթԹ(t fթԹԳr alla. Vi kan inte bթԹ)ra all vթԹ)rldens elթԹ)nde pթԹ( vթԹ(ra egna axlar. DթԹ( fթԹԳrsvinner ocksթԹ( vթԹ(r livskraft som mթԹ)nniskor. Men vi kan gթԹԳra mer թԹ)n vad vi gթԹԳr idag. Och om vi tillsammans stթԹ(r upp, dթԹ( vinner de goda krafterna.
Vi kan mer. Vi kan fթԹԳrenas i kampen mot antisemitism och frթԹ)mlingsfientlighet.
Tack fթԹԳr att jag fick komma hit.թԹ
Be the first to comment