En katastrof kommer sթƒԹ)llan ensam

Efter vulkanaskan kom oljakatastrofen utanfթƒԹԳr Louisiana. Men frթƒԹ(gan թƒԹ)r om inte 1900-talet tar priset som Katastrofernas թƒԹ(rhundrade. Torgny NevթƒԹ.us lթƒԹ)ser om tragedier som lever vidare i dag.

Av alla de fartygskatastrofer som mթƒԹ)nskligheten rթƒԹ(kat ut fթƒԹԳr har nog ingen varit sթƒԹ( omskriven som Titanics fթƒԹԳrlisning den 14 ? 15 april 1912. GթƒԹԳran Zander, den ene redaktթƒԹԳren till boken Katastrofernas թƒԹ(rhundrade, har senast drթƒԹԳjt vid hթƒԹ)ndelsen, som snart hundra թƒԹ(r senare intresserar pթƒԹ(tagligt mթƒԹ(nga. NթƒԹ)r den sista թƒԹԳverlevande frթƒԹ(n fartyget, svenskթƒԹ)ttlingen Lilian Asplund, dog 99-թƒԹ(rig 2006 uppmթƒԹ)rksammades det stort i pressen.

StթƒԹԳrre fartygskatastrofer har fթƒԹԳrekommit senare ? drygt 1 500 personer drunknade den gթƒԹ(ngen ? men Titanic hade frթƒԹ(n bթƒԹԳrjan blivit objekt fթƒԹԳr den nymornade massmediala verksamheten.
Vidare blev den en ?metafor fթƒԹԳr klassamhթƒԹ)llets kommande kollaps och en alltfթƒԹԳr lթƒԹ(ngt driven framtidsoptimism?. Det finns tvթƒԹ( Titanic, sթƒԹ)ger fթƒԹԳrfattaren, dels det verkliga fartyget, dels mytens och symbolens Titanic. Man har kunnat plocka fram 500 titlar, som rթƒԹԳr katastrofen: dokumentթƒԹ)rer, romaner, filmer och tv-
program. թƒՉ€žndթƒԹ( torde det finnas flera.

Det թƒԹ)r attraktivt att boken bթƒԹԳrjar med just Titanic. Men som tragedi, jթƒԹ)mfթƒԹԳrd med allt annat som belastar 1900-talet, hթƒԹԳr den till de mindre. I tretton kapitel pթƒԹ(minner fթƒԹԳrfattarteamet oss om alla seklets grթƒԹ)sligheter, sթƒԹ(som folkmord, utrensningar, Hiroshima, miljթƒԹԳkatastrofer, kalla kriget. HթƒԹ)r uppmթƒԹ)rksammar jag tvթƒԹ( av uppsatserna.
Klas-GթƒԹԳran Karlsson skriver om en dubbel katastrof, innefattande folkmord och krig. Han avser turkarnas massakrer pթƒԹ( armenierna. NթƒԹ)r fթƒԹԳrsta vթƒԹ)rldskriget var ett faktum anslթƒԹԳt sig osmanska riket till centralmakterna, sթƒԹ(ledes Tyskland och dess allierade.

I april 1915 landsteg frթƒԹ)mst brittiska styrkor i avsikt att erթƒԹԳvra Konstantinopel. Anfallet slogs tillbaka. De kristna armenierna lydde under osmanska imperiet. De kunde dթƒԹ)rfթƒԹԳr, hթƒԹ)vdade turkarna sjթƒԹ)lva, nu betraktas som en
sթƒԹ)kerhetsrisk. Den 24 april startade det som blev folkmord. Armenier թƒԹԳver hela vթƒԹ)rlden uppmթƒԹ)rksammar թƒԹ)nnu թƒԹ(rligen detta datum. FթƒԹԳrst deporterades ledarskiktet, sedan fթƒԹԳljde utraderingar av armeniska samhթƒԹ)llen.
Det osmanska styret ersattes 1923 av republiken under Kemal AtatթƒԹԶrk. FթƒԹԳljden blev ny turkisk nationalism och det var inte populթƒԹ)rt att ta upp tidigare fթƒԹԳrbrytelser. DessvթƒԹ)rre har Turkiet թƒԹ)nnu inte medgivit forskare full insyn i osmanska arkiv, och frթƒԹ(n 1970-talet har man ?gթƒԹ(tt in i en aktivare fas av fթƒԹԳrnekande?. թƒՉ€»r 2003 blev det lag pթƒԹ( att massakrerna skall fթƒԹԳrnekas i undervisningen. Karlsson slutar: ?Man kan bara hoppas att en europeisering av Turkiet successivt kan undanrթƒԹԳja fթƒԹԳrnekandes formelsprթƒԹ(k.?

Debatten vaknade pթƒԹ( nytt i mars i թƒԹ(r nթƒԹ)r svenska riksdagen beslutade att klassa massakrerna pթƒԹ( armenier som ett folkmord.
Nathan Shachar tar upp ett sedan 60 թƒԹ(r stթƒԹ)ndigt aktuellt թƒԹ)mne, MellanթƒԹԳsternkonflikten. Han utvecklar tesen att bթƒԹ(de israeler och palestinier har vacklat mellan olika ?legitimitetsbegrepp?. Palestinierna betraktar sig numera som offer. SթƒԹ( թƒԹ)r det ocksթƒԹ( i mթƒԹ(nga stycken, skriver Shachar. Men fթƒԹԳre fredsprocessen 1993 var de stridande hjթƒԹ)ltar; automatkarbiner i hթƒԹԳjda nթƒԹ)var dominerade deras affischer. Den fթƒԹԳrsta intifadan var inte prթƒԹ)glad av offerkult. Av detta թƒԹ)r den israeliska sjթƒԹ)lvbilden en spegel. NթƒԹ)r Israel bildades var juden den som stolt arbetade med hacka och spade. Antisemitismen i vթƒԹ)rlden nթƒԹ)ra nog bagatelliserades. Nu, dթƒԹ( raketer sedan թƒԹ(tta թƒԹ(r regnar թƒԹԳver civila i nթƒԹ)rheten av Gaza, sթƒԹ)ger Israel: ?Se hթƒԹ)r hur vi ocksթƒԹ( թƒԹ)r offer fթƒԹԳr godtyckligt vթƒԹ(ld!?

FթƒԹԳrfattaren talar թƒԹ)ven om ?nationalromantiken? som prթƒԹ)glat թƒԹԳmse sidor. FթƒԹԳr palestinierna gթƒԹ)ller den թƒԹ(tervթƒԹ)ndandet av flyktingarna frթƒԹ(n 1940-talet. Vad Israel betrթƒԹ)ffar vթƒԹ(gar man inte strթƒԹ)va efter en kompromiss om Jerusalem, denna ?nationalkթƒԹ)nslans mystiska Graal?.
HթƒԹ)r har nթƒԹ)mnts tre under 1900-talet grymt utsatta folk, armenier, judar och palestinier. թƒՉ€žnnu styrs deras թƒԹԳden av svթƒԹ(ra hթƒԹ)ndelser i det fթƒԹԳrgթƒԹ(ngna. SթƒԹ)g sedan att inte historia betyder nթƒԹ(got!
Den som tvekar om det bթƒԹԳr lթƒԹ)sa denna fascinerande och kusligt aktuella bok.

unt.se

Be the first to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published.


*